lördag 18 december 2010

Första framträdandet förevigat, fast felaktigt...

Det är nu lördagkväll och mörkret har lagt sig över skogen, trots att snön har fallit även i dag med skottning som följd och kommer att falla i morgon med ännu mer skottning som följd.

Det är nu mindre än en vecka kvar till julafton och några som det känns både intensiva och intressanta jobbdagar är kvar innan några dagars julefrid här hemmavid. Jag ser fram emot det, men även nyåret då vi också får sällskap av brorsdöttrar!

I tisdags var det hur som helst dags för årets sista sammanträde i Mjölbys kommunfullmäktige och för första gången som invald ledamot klev jag upp i talarstolen. Jag har tidigare stått där när mitt medborgarförslag togs upp första gången, och historiskt nog fick jag just denna gång vara med och besluta om resultatet av mitt eget förslag - ett nytt IT-infrastrukturprogram som framför allt kommer att gynna landsbygden i kommunen.

Jag valde att gå upp och säga några ord kring detta, men även tidigare under kvällen kom den "riktiga" debuten, nämligen i samband med debatten om en motion kring frukt i förskolan. Ämnet är väl uttjatat för de flesta vid det här laget på det lokala planet, men frågan berör bevisligen. Min ståndpunkt är i varje fall att kommunfullmäktige inte ska gå in och detaljstyra i nämndernas verksamhet, om det inte verkligen är direkt nödvändigt. Så är inte fallet i denna fråga.

Några dagar senare tog Corren upp ärendet, bland annat med mitt inlägg som en del av artikeln. Det var roligt att se, men tyvärr hade mitt efternamn bytts ut. Nåja, de kommer att bli varse vad jag heter så småningom... ;)

På sammanträdet fick vi också för första gången höra Sverigedemokraternas gruppledare (de har två mandat, den andra stolen har ännu inte fyllts trots att det finns ett namn) Björn Stridbeck från talarstolen. Ämnet var demokrati och ett påfallande okunnigt angrepp på övriga partier som inte "erbjudit" några platser till SD.

Fakta är att två mandat inte räcker för att garanteras plats, enligt det svenska valsystemet, i en kommun som Mjölby. Det upplyste även ordföranden Jörgen Oscarsson (S) om. För att få plats krävs så kallad teknisk valsamverkan, och med tanke på att alla övriga partier ingår i stora block är det ingen som varken behöver eller vill samarbeta med SD. Tufft, men knappast odemokratiskt.

Oavsett var det intressant att Stridbeck bad om ordet, och tog det. Vi får se vad han (och eventuell partikollega) har att komma med framöver.

Som avslutning på sammanträdet kan jag rapportera någonting roligare, nämligen avgående kommunalrådet Monika Gideskog (M) och hennes avslutningstal, eller vad man ska kalla det.


Iförd kaptensutstyrsel, i egenskap av kapten för Alliansen samt SPI som har styrt mjölbyskeppet den gångna perioden, utlovade hon rejält med krut framöver. Men nu, i egenskap av kapten Jack Sparrow och hans allierade pirater i opposition... befriande humor, tack för det!

Jag har också varit på kommunhuset senare under veckan och inlett processen med att få passerkort. Men, det var inte det lättaste eftersom ansökan ska skrivas under av ansvarig förvaltningschef... eh, vem är det för en fullmäktigeledamot? Nämnden jag numera hör till är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, men där finns just nu inte ens någon förvaltningschef. Jag återkommer i frågan.

I övrigt har jag i dag imponerats av de svenska handbollsdamernas framfart i EM-slutspelet. Finalen och den inspelade VM-platsen är mycket välförtjänta, det ska bli intressant att se finalen också. Det är inte utan att jag blir lite lagom spelsugen själv igen... men för det krävs tid. Det är svårt att ta sig den tiden, när man har så mycket annat intressant på gång.

söndag 12 december 2010

Sanslös snöig, solig, svinkall söndag


Otroligt vackert, inte sant? Det tycker åtminstone jag... det här är alltså den vy som mötte mig under dagens snöskottning på stalltaket, när jag väl arbetat mig upp till takåsen som syns i nederkant på bilden.

Kylan är på väg tillbaka, men det fysiska arbetet som låg i fokus i dag värmde. Hundarnas tassar tyckte däremot inte om kylan efter ett tag, men nu ligger de tryggt och snusar i husses och mattes varma säng...

Lite matlagning och matlådor har det självklart också blivit den här helgen, men jag lyckas fasiken inte att få pannbiffarna att hålla ihop ordentligt... Efter att ha använt den allsmäktiga sökmotorn har jag nu hittat ett antal tips på vad som kan motverka sönderfallet.

Helgens stora nyhet är annars självmordsbombaren (?) i Stockholm. Jag vet inte riktigt vad jag ska kommentera det hela med, men det är skönt att bo på landsbygden.

På tisdag är det dags för kommunfullmäktige i Mjölby och jag räknar med att kliva fram till talarstolen ("stol"?!) åtminstone ett par gånger. Frågorna kommer jag att behandla lite närmare i efterhand, men det handlar i varje fall om frukt och IT. Frukti(g)t värre.

onsdag 1 december 2010

Många matcher med matchande misär

Huj... jag insåg just att jag inte bloggat på ett tag och att tiden har gått väldigt fort de senaste veckorna. Nu befinner jag mig i varje fall i Sundsvall på mellanlandning söderut för ett besök i Gävle i morgon innan jag på fredag beger mig hemåt mot Östergötland och min saknade familj.

Så här har de senaste dagarna sett ut, i grova drag.

Onsdag 24/11: Norrtälje
Torsdag 25/11: Örnsköldsvik, MODO-Timrå 1-5
Fredag 26/11: Sundsvall, Sundsvall-Växjö 4-6
Lördag 27/11: Sundsvall, Timrå-Luleå 1-4
Söndag 28/11: Umeå, Teg-Björklöven 4-6
Måndag 29/11: Luleå, Luleå-Frölunda 2-4
Tisdag 30/11: Skellefteå, Skellefteå-MODO 1-4
Onsdag 1/12: Sundsvall

Sex raka dagar med hockeymatcher live, sex raka bortasegrar... men i kväll är det lugn och ro som väntar. I morgon Brynäs-Färjestad, kanske läge att sätta en slant på bortaseger...

söndag 14 november 2010

Saknar svenska socialdemokratin Sahlin?

Intressant söndag med däckbyte, takpannearbete, social samvaro med goda vänner, besked om Mjölby Hockeys 8-2 mot Sunne och om Mona Sahlins avgång.

Det sistnämnda känns... ja, så där. Personligen har jag inte haft förtroende för Sahlin, men i ärlighetens namn har hon blivit starkare och starkare. Jag ser bara ett annat namn som skulle vara bättre för partiet i dagsläget och det är självklart Margot Wallström. Andra namn som nämns är Thomas Bodström (i exil), Ulrica Messing (skulle inte tro det), Tomas Östros ("är en idiot!"), Jytte Guteland (?!?!) eller Ilja Batljan (vem?)... nej, skulle inte tro det.

Det är spännande tider som väntar landets största oppositionsparti. Jag är glad att jag slipper vara inblandad...

lördag 13 november 2010

Lugn, lyckad "ledig" landstingslördag

Den här veckan har varit relativt lugn jobbmässigt, i och med att Elitserien har landslagsuppehåll. Några kollegor har passat på att ta ut kompledighet, själv har jag jobbat hemifrån ett par dagar och fått sitta i skön tystnad tillsammans med husdjuren. Känslan är också att jag har fått en hel del gjort kring administrativa bitar och exempelvis programmering som inte riktigt hinns med i det löpande arbetet.

Men nog om det, i dag lördag har politiken fått stå i centrum. Tillsammans med upp emot ett hundratal andra folkpartister har jag befunnit mig på Valla folkhögskola i Linköping och som ombud för Mjölbys lokalavdelning fått vara med och besluta om vilka personer som får befolka partiets olika tilldelade uppdrag i och omkring landstinget.

Valberedningen har det i de här sammanhangen minst sagt en tuff uppgift, när lokalavdelningar av olika storlek och med olika intressegrad ska mixas ihop till en helhet. Revirpink, personkemi och annat spelar in - men jag måste säga att denna valberedning lyckats över förväntan. Visst blev det några diskussioner och en sluten votering, men det är inte mer än man kan räkna med. En stor eloge ditåt, alltså!

För vår lokala del är de "stora" posterna att Carina Johansson får fortsätta som ordinarie ledamot i Östsam, med Sven-Åke Persson som ersättare. Mycket välkommet! Även andra som Siw Clasén och Björn Asserhed från vårt område fick hedervärda uppdrag.

Via en sväng i kommersialismens högborg (Tornby...) tog jag mig därefter hemåt till matlagning, och lugn och ro. Dessutom fick nya bilen för första gången på några dagar ta sig uppför backen här hemma, snön hade smält/regnat bort. I morgon åker vinterdäcken på...

onsdag 3 november 2010

Politisk premiär passerad - födsel framkallar förändring?

I går deltog jag i mitt första uppdrag som "riktig" politiker, närmare bestämt i rollen som ledamot av fullmäktige i Mjölby kommun. Det gick relativt smärtfritt och det var mest formalia som avhandlades (val av ordförande etc, valberedning och avsägelser) under de ca 20 minuter som mötet pågick.

Ändå var det på något sätt högtidligt och ärofyllt, åtminstone enligt mig själv. Tydligen var det också en ovanligt hög närvaro på uppropet, det var bara ett fåtal ledamöter och ersättare som inte kunna finnas på plats. Det visar också på att det finns ett positivt engagemang!

Den 16:e är det dags för nästa fullmäktigesammanträde, som den gången inträffar på dagtid klockan 13:30. Budgeten är huvudämnet och då lär det väl förhoppningsvis bli en mer intressant upplevelse ur ren politisk synvinkel. Efter ett par år som åskådare, och ett inhopp i talarstolen i samband med mitt medborgarförslag, känns det nästan lite konstigt att jag är en del av fullmäktige. Jag har en röst, och rätten att tala. Jag känner mig hedrad, inte minst av de som röstat på både mig och Folkpartiet, och dessutom av mina vänner i partiet som bidrog till att jag hamnade så pass högt upp på listan som tredje plats.

Framöver kommer vi också att närmare gå in på diskussioner kring konkreta uppdrag i de olika nämnderna, även där ska det bli intressant att se om jag hamnar där jag hoppas. Oavsett är det en väldigt kompetent uppsättning människor som vill ställa upp för Folkpartiet, måste jag säga. Visst är jag partisk, men det ÄR många bra människor som engagerar sig.

För övrigt är frågan om, och i så fall när, det är dags att byta namn på den här bloggen. Som politiker är jag väl egentligen i och med gårdagens möte född... fast det är väl en tolkningsfråga kanske, och en karamell som jag får suga på framöver.

Förresten, nu kanske du har chansen att bli arbetskamrat med mig. Ta en titt på dagens jobbannons!

söndag 17 oktober 2010

Tiden tickar, tankarna tumlar

Jisses vad tiden går... jobb och liv tar all tid. I dag har det i varje fall blivit en hel del tid utomhus, exempelvis med nödvändig riseldning och läggande av sisådär 400 betongpannor. Puh... men solen ackompanjerade oss i varje fall och det var en riktigt skön höstdag, bara att njuta så mycket det går!

Jobbet tar det mesta av min tid just nu, men rutinen börjar infinna sig och det är positivt. Det politiska livet tar sin "riktiga" början den 2 november då jag för första gången tjänstgör i kommunfullmäktige - jag fick häromdagen ett officiellt "Bevis" från Länsstyrelsen om att jag blivit invald. Innan dess är det ytterligare ett fullmäktige som väntar på tisdag kväll, men då är det fortfarande "gamla" gardet som gäller.

Det kan nog bli en del diskussioner framöver om budgetar och annat, inte minst med tanke på att det inte verkar finnas några besked kring Sverigedemokraterna ännu. Men men, den som lever får se...

fredag 1 oktober 2010

Sjukdom sänker socialliberal sängliggare

I går tvingades jag tyvärr kapitulera på jobbet och inse att jag gått och blivit sjuk. Det är kanske inte så konstigt i och med att "frugan" varit sjuk tidigare i veckan, men det känns ändå ovant. Efter en bra natts sömn och några ytterligare timmars dito nu under fredagen känns det i varje fall bättre.

Tack vare bra chefer och bra arbetskamrater känns det ändå tryggt, jag vet att jobbet blir bra gjort även utan mig. Det är en förmån att få känna sig viktig och behövd på jobbet, men det är inte heller nyttigt att vara helt oumbärlig eftersom man då inte "kan" vara borta... Långsiktigt arbete med det här på min arbetsplats har gett utdelning, och det är jag tacksam för!

Jag tänkte nu ta tillfället i akt för lite politisk reflektion, när hjärnan tillåter en liten stund. En summering av valet för egen del visar att min ytterst lilla personvalskampanj som jag hann med gav relativt god utdelning och gör att jag känner mig minst sagt inspirerad inför nästa valrörelse. Vi det laget har jag förhoppningsvis blivit mer känd generellt här i Mjölby kommun och jag lär också spara några semesterveckor inför valet... Då är ju dessutom gränsen för personkryssning 5% och inte 8% som det här året.

I kommunvalet (länk) fick jag 30 personröster och tackar ödmjukast för det! Vi i Folkpartiet gjorde ett relativt bra val och ökade från 7,64% till 8,55% - vilket gör att vi är tredje största parti! Vi stärkte alltså vårt fjärde mandat avsevärt jämfört med det knappa valet 2006. Carina Johansson och Jim Kellander blev välförtjänt kryssade som etta och tvåa på listan och "sitter säkert", som det så vackert heter. Tredje platsen går till mig själv och den fjärde till Anna Bernemalm, som dock tyvärr kommer att flytta ifrån oss. Därmed kommer Curt Karlsson in på den fjärde platsen och Kolstad-bygdens krafter väger därmed upp mantorparnas! ;)

I mitt eget distrikt Mjölby 4 ökade Folkpartiet från 4,70% till 6,23% och jag hoppas naturligtvis att jag har haft en del i det. Bara att synas, visa engagemang, ta sig tid att dela ut information även utanför tätorten och inte minst att lyfta fram landsbygdsfrågorna tror jag är en viktig del. Även i Mjölby 7 där jag lade lite krut ökade Folkpartiet från 6,13% till 8,13% och är därmed tredje största parti. Förhoppningsvis även här för att en lokal politiker visat engagemang.

Tyvärr ser det ju ut som en rödgrön minoritet ska försöka styra kommunen den kommande mandatperioden och svansföringen är förvånansvärt hög inom Socialdemokraterna trots att de backade en hel del och tappade ett mandat. Det är bara att önska de nya styrande lycka till, men samtidigt undrar jag hur/om de verkligen har tänkt till när de nu låter Sverigedemokraterna bli vågmästare.

I landstingsvalet (länk) fick jag 13 personröster och tackar även här för det! I dagsläget är inte landstinget mitt främsta intresseområde och jag stod ju på blott 15:e plats, men i framtiden vet man aldrig. Inte minst kollektivtrafik är en fråga som hör till mina kärnfrågor. I vår lokala valkrets i västra länsdelen gick Folkpartiet också lite framåt från 5,83% till 6,09% vilket gör att Carina Johansson välförtjänt behåller sin plats - hon kryssades av inte mindre än 154 personer.

I riksdagsvalet (länk) fick jag inte mindre än 59 röster, mycket värmande! Ett antal vänner och bekanta även från Linköping med omnejd har berättat att de mer eller mindre oväntat kryssat mig och det känns ju så klart riktigt bra. Om jag därigenom lockat någon extra röst till Folkpartiet, inte bara inom detsamma, så känns det naturligtvis positivt. Karin Granbom Ellison sitter kvar som Östergötlands representant, och är partiets yngste riksdagsledamot!

Partiet backade i och för sig i riket, men i Östergötland gick vi aningen framåt från 6,53% till 6,80%. 1900 fler personer i länet röstade på FP, och fler ska det bli. Men, då krävs det en utveckling åt rätt håll - det socialliberala, inte det batongliberala. Mer om det kommer i ett annat inlägg när kraften finns, för det finns en hel del att jobba med på riksplanet...

Det var allt för i dag, nu försöker jag återvända till sömnens förlovade land.

torsdag 23 september 2010

Positiv paus passar potentiell politiker

Just nu har jag en liten "sovmorgon" och är hemma några extra timmar under förmiddagen, innan jag via blodgivning i Mjölby beger mig in till jobbet i Linköping. Frukost väntar nu, därefter en välbehövlig hundpromenad!

Som valresultatet ser ut kommer jag alltså in i kommunfullmäktige och det glädjer naturligtvis. Hur styret kommer se ut är dock fortfarande högst oklart och det är mycket upp till Miljöpartiet.

- Alliansen, SPI och Miljöpartiet: 23 mandat av totalt 45, alltså en stabil majoritet.
- S+V+Miljöpartiet: 22 mandat av totalt 45, alltså en minoritet och högst instabil.

Om endast S, V och MP anser sig kunna styra kommunen får de göra det med passivt stöd av Sverigedemokraterna, vilket inte är särskilt troligt generellt och inte heller någonting som de vill göra. Att spräcka Alliansen är inte heller något alternativ.

Nog för att jag är partisk, men visst är det första alternativet betydligt bättre? Dessutom behöver Alliansen skärpa till sin miljöpolitik och där tror jag att Miljöpartiet kan vara ett positivt bidrag - inte minst lokalt.

Mer läsning: Corren

söndag 19 september 2010

Möjlig misär Mjölbys missöde - Bravo Boxholm!

Det är minst sagt blandade känslor denna historiska valkväll. Sverigedemokraterna har kommit in i Riksdagen, samtidigt som Alliansen är största regeringsalternativ. Vi får väl i och för sig vänta till onsdag med slutlig sammanräkning, men särskilt mycket lär nog inte hända...

I Mjölby går Folkpartiet framåt men det är tyvärr en oklar situation majoritetsmässigt. Alliansen har 20 mandat, plus sannolikt stöd av SPI med 1 mandat. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans har 20 mandat, Miljöpartiet har 2 mandat. Sverigedemokraterna är nya i kommunfullmäktige och har 2 mandat. Det kommer att bli intressanta dagar...

Generellt över alla val får jag nog säga att Folkpartiet gör ett relativt bra val och vi är nu tredje största parti i Mjölby kommun! Vi behåller våra fyra mandat i fullmäktige och jag personligen kommer av allt att döma att få en plats. Ett jättestort tack går därför ut till alla er som har kampanjat, arbetat och/eller röstat på en liberal röst!

Dessutom vill jag avsluta positivt och skicka ett stort grattis till Folkpartiet i Boxholm och främsta namnet Eva Bremer, som sent i valrörelsen tog steget in i politiken. Resultatet - 3,1% av rösterna och 1 mandat - bra jobbat!

Valdag! Vidriga vandaler, virriga valarbetare...

I morse var jag tidigt uppe för att åka runt i grannkommunen Boxholm och se till så att Folkpartiets valsedlar (med kryssbara namn) för riksdag och landsting fanns på plats i de tre vallokalerna. Jag var till och med för tidig och fick vänta på att valarbetarna skulle dyka upp - men det gjorde de som de skulle, de var trevliga och allt gick rätt till!


Därefter åkte jag till Mjölby för att rösta själv, vid Kvarnparken. Vid infarten till parkeringen fanns ett antal politiska plakat uppsatta, varav flera var vandaliserade. Bland annat fästet för min partikollega Karin Granbom Ellisons affisch var förstörd (notera de trasiga stolparna) precis som både SPI:s och Sverigedemokraternas.

Däremot satt Socialdemokraternas och Kristdemokraternas affischer uppe, vilket får mig att dra slutsatsen att det antagligen "bara" är ren jäkelskap som ligger bakom och inte politik. Hur som helst gjorde jag så gott jag kunde för att få ordning på röran, för alla partiers räkning.

Min röstning gick därefter utan problem, allt ordnat och fint vid ungefär kvart över åtta. Nu, några timmar senare ringde däremot min fru som även hon varit och röstat - och rapporterade att valsedlarna för många av partierna var helt slut!

"Normala" år brukar partierna själva ansvara för att fylla på, men i år är direktiven annorlunda och det ska göras av valarbetarna själva. Därför blev jag mycket upprörd över att de i vår vallokal uppenbarligen inte visst om detta, alternativt struntade i det. Jag är dock inte så konspiratoriskt lagd att jag tror att socialdemokraten som tog emot mina röster är avsiktligt inblandad.

Det var naturligtvis inte bara Folkpartiet som drabbats, men trots påpekanden från ett antal olika personer i vallokalen gjorde valarbetarna ingenting åt problemet. Jag brukar inte gilla att använda kvällstidningsuttryck, men "bedrövligt" är ett ord som ligger väldigt nära till hands.

Ansvariga personer är kontaktade och förhoppningsvis löser det sig - men det ska över huvud taget inte få hända.

Nåväl, nu är det bara vänta och hålla tummarna... det lär säkerligen bli en spännande kväll, oavsett resultat!

Mer om vandalisering: Per Pettersson

lördag 18 september 2010

Valdag. Viktigt välja vinnare? Vurma värdegrund!

I morgon är det 19 september och dags för tre olika val. Mängder av sakfrågor har diskuterats till höger och vänster (och i mitten) under dagar, veckor och månader.

Det är inte underligt att folk är förvirrade. Socialdemokraternas tänkte statsminister står och säger "vi har ingenting emot att sänka skatter" samtidigt som Moderaterna kallar sig "Sveriges enda arbetareparti"... Kommunister och miljökramare samarbetar. HBT-skeptiker och liberaler samarbetar. Ett öppet främlingsfientligt parti kan vara på väg in i riksdagen. Sverige är inte riktigt i ordning...

Just därför känner jag mig trygg i Folkpartiet. Jag känner mig trygg med liberalismen som rättesnöre - och mer konkret socialliberalismen. Jag tror på individen och dennes rätt att få bestämma över sitt eget liv, samtidigt som jag värnar om de som behöver stöd och hjälp. Det finns ingen motsättning mellan de två delarna, tvärtom.

Många svenskar kallar sig liberala, men det är långt ifrån alla som röstar liberalt. Därför är min uppmaning till dig som läser det här att tänka till - var står du ideologiskt? Röstar du enligt det? Borde du rösta enligt det?

I morgon är det den 19 september. Har du inte förtidsröstat, så gå och rösta! Rösta på en ideologi som passar dig! Kanske är det liberalismen, men det kan jag bara hoppas på.

Huvudsaken är ändå att du går och röstar. Tack för ordet!

tisdag 14 september 2010

Dråpligt driven debatt, diskussionen dog

Morgon, och två olika TV-debatter med folkpartistiska representanter. Först Tobias Krantz i TV4, mot Rossana Dinamarca (V), där det snudd på spårade ur kring högskolan. Krantz stod mest och väntade på att få ordet, men fick det knappt och det var som jag uppfattade det en underlig snedvridning av talartiden. Fullständigt meningslös "debatt", tyvärr.

Därefter Nyamko Sabuni mot Alice Åström (V) i integrationsfrågor i SVT. Betydligt bättre styrd debatt, men jag vet inte om man kom fram till något särskilt intressant. Nyamko är hur som helst väldigt duktig i sin roll, det är väl det jag kan konstatera.

En ny dag väntar!

måndag 13 september 2010

Säker seger? Sällan! Stundande svängningar snarare sannolika

Det här pratet om att "ta ut segern i förskott", "valet är avgjort" och andra påhitt är mest fånigheter. Glöm allt snack om att valet är avgjort en vecka i förväg. Glöm det!

Mona Sahlin var riktigt bra i gårdagkvällens debatt, även om jag gillade Fredrik Reinfeldt också. "Semestrande" och lediga oppositionspolitiker, ivrigt påhejade av underligt agerande fackförbund och andra bundsförvanter, kommer att köra stenhårt den här veckan. Den som tror någonting annat tror helt fel!

I bloggosfären finns i dag annars en hel del prat om att Alliansen är det just nu givna valet för den som vill motarbeta Sverigedemokraterna. Visst ligger det något i det - oavsett vem som vinner är en majoritetsregering önskvärd om SD samtidigt kommer in i riksdagen.

Bloggar: Seved Monke, Mark Klamber, Rasmus Jonlund, Marcus Grundén, Olov Lindquist, Frispinn, Erik Svansbo, Mary X Jensen, Per Altenberg.

I morgon ska jag ut och promenera i politikens tjänst, innan jobb väntar under eftermiddag och kväll. Jag kan för den delen lova att det finns gott om promenad- och pratvilliga politiker i det borgerliga blocket också - och någon seger finns inte uttagen i förskott. Glöm det, nu gäller det.

Jag vill ha ett samhälle där individens egen förmåga och möjlighet att styra över sitt eget liv, i kombination med solidaritet för den som behöver, får råda.

Därför lägger jag min röst på Folkpartiet Liberalerna den 19 september - både i kommun-, landstings- och riksdagsval

söndag 12 september 2010

Takläggare traskar tryggt, tar tillfälle till tyckande

Jag, min fru (jag börjar vänja mig vid att säga det nu efter tre månader som gift) och våra två största fyrfota vänner har precis kommit in från duggregnet efter att ha "avslutat" den första delen av läggning av takpannor på det blivande stalltaket. Det var skönt att göra någonting fysiskt också denna dag, utöver diverse andra saker som skulle göras med både politik och privatliv.

Gårdagens dag på travet (läs mer här) i Mantorp är avklarad, med bravur. Det kändes som att oväntat många själva tog kontakt med oss för att prata politik på ett eller annat sätt och det är självklart hoppfullt. Det är också nyttigt för mig, i min första valrörelse.

Annars är det som vanligt mängder av positiva opinionsundersökningar som strömmar in och den ena förklaringen efter den andra dyker upp till varför det ser ut som det gör, eller inte. Ett argument som jag har svårt att förstå från oppositionen är att valrörelsen handlat om "fel saker". Är det inte i så fall bara ett erkännande av deras eget misslyckande?

Eller kan det till och med vara så att folk prioriterar andra saker än Sahlin, Ohly och Wetterstrand (och så Eriksson, ja...)? Väljarna kanske vill bestämma över sina egna liv, väljarna kanske tror att Alliansen har en bättre politik för jobb och välfärd, väljarna kanske helt enkelt vill fortsätta i fyra år till med regeringens politik?

Ibland är svaret enkelt. Ibland är svaret svårt. Efter valet den 19 september får vi hur som helst facit på hur väljarna har röstat. En vecka kvar!

onsdag 8 september 2010

"Låt bli min mjölpåse!"

I dag har jag tacknämligt nog fått en insändare/debattartikel publicerad i Östgötatidningen. Eftersom den inte finns på nätet (än) så delar jag med mig av den här.

Låt bli min mjölpåse!

Vi som kandiderar till platser i kommunfullmäktige har på Östgötatidningens hemsida fått möjligheten att redovisa för väljarna vad vi tycker och tänker i ett antal frågor.

I skrivande stund är det enbart nio personer, varav fyra från Folkpartiet, som har tagit ställning. Det är på tok för dåligt, men trots det magra antalet svarande finns det slutsatser att dra.

Ett av de påståenden som de svarande har ställts inför lyder: ”Det ska bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning”.

Principiellt är jag emot den utökade övervakning som växer fram. Storebrorssamhället i Orwells klassiska ”1984” kommer allt närmare i och med att all vår e-post, alla våra telefonsamtal och mycket av våra rörelser övervakas och registreras. Orubbliga friheter i vårt samhälle är faktiskt hotade i grunden och processen måste stoppas.

Flera ledande politiker inom Socialdemokraterna i Mjölby har svarat att de vill göra det lättare att få tillstånd för kameraövervakning.

Den som har rent mjöl i påsen har heller inget att dölja” svarar Miko Månsson. ”Har man inget att dölja så är kameraövervakningen trygghetsskapande” svarar Carina Jönsson.

Motiveringarna är skrämmande naiva. Även om jag har ”rent mjöl i påsen” uppskattar jag inte att få minsta rörelse övervakad och registrerad. Jag vill inte få min e-post uppsnappad och mina telefonsamtal registrerade. Jag vill inte godtyckligt fastna på en videofilm när jag tar en promenad. Jag vill inte ha en övervakningskamera i mitt hem, oavsett hur rent mitt mjöl råkar vara.

Vad som är ”rent mjöl” varierar dessutom beroende på vem som har makten. Inställningen som dessa ledande socialdemokrater i Mjölby har är direkt farlig. Om den som har kontrollen har skitiga fingrar finns inget rent mjöl kvar i påsen när den är genomrotad.

Visst kan övervakningskameror fylla ett syfte, men dagens tillståndssystem är tillräckligt tillåtande redan som det är. Dessutom är det förebyggande arbetet så enormt mycket viktigare än kameror för att minska brott och skadegörelse, eftersom kameror tenderar att flytta problemet någon annanstans. Det kan ingen mjölpåse i världen ändra på.

Tobias Josefsson, Folkpartiet i Mjölby
Tredje namn till kommunfullmäktige
Nionde namn till riksdagen

måndag 6 september 2010

Prioritera populära pendeltåg

Jag har nyss kommit in efter att ha tagit en nypa luft och njutit av sval kvällsluft tillsammans med en trio fyrfota vänner. Innan dess har jag bland annat jobbat och trängts med ett stort antal andra människor på ett överfullt pendeltåg. Ett tåg i morse var nämligen inställt och det fick smått kaosartade effekter för det efterföljande.


Det är ett bra tecken för mig som gillar Östgötatrafikens pendeltåg, eftersom det visar på att väldigt många människor använder dem. Därför är jag, och många med mig, nu oroliga för de försämringar som väntas i tidtabellerna. Just regelbundenheten för pendeltågen är en stor fördel för regionen på många olika sätt, exempelvis miljön och arbetsmarknaden.

Därför har jag skrivit under protestlistan hos Östgötatrafiken, som samlade nästan 8 000 namn på kort tid. Jag hörde dessutom diskussioner om det på just pendeltåget i eftermiddags, där människor aktivt tog ställning och hade skrivit på listan. Folk bryr sig!

Det är nu annars mindre än två veckor kvar till valet och temperaturen höjs allt mer. Det är bra, men samtidigt önskar jag att de politiska diskussionerna fick ta mer plats även mellan valrörelser. Det blir ärligt talat alldeles för intensivt nu i slutskedet och jag tror att människor skulle ta mer välgrundade beslut om frågorna kunde få större uppmärksamhet oftare i stället för "bara" de sista veckorna före stora val.

Just nu lyssnar jag för övrigt på skoldebatten i SVT, men jag vet tyvärr inte om den ger så värst mycket...

torsdag 2 september 2010

Liberati lobbar liberal landsbygdslover

Hinner med ett kort blogginlägg i kväll mellan det ena och det tredje... I dag får jag nämligen uppmärksamhet från Liberati, som påbörjar sin serie med "pushande" av liberala kandidater värda att kryssa. Tackar ödmjukast!

Läs Martin Ängebys vackra ord i Liberati-bloggen

Nu väntar fortsatt arbete med valmaterial.

måndag 30 augusti 2010

Att se sitt ansikte i brevlådan...

...är kanske inte något man räknar med, men det var precis det jag fick uppleva i dag. Det var uppenbarligen "stora folderutdelardagen" politiskt, men jag tror att vi i Folkpartiet i Mjölby stack ut på ett bra sätt eftersom vi inte låg inklumpade i reklamklumpen. Åtminstone inte hos mig.

Mitt ansikte finns för övrigt på folderns baksida i egenskap av kommunens högst placerade riksdagskandidat - och i morse fick jag apropå det ett härligt mail från en östgötsk företagsledare som klargjorde att han kommer att kryssa mig! Snacka om egotripp, och dessutom med en rejäl genomgång av personens åsikter i många olika frågor. Tack!

Noterbart är annars att postskörden innehöll dubbla upplagor av utskick från den rödgröna trion - en variant med valsedlar för Boxholm och en med diton för Mjölby. Det är problematiskt med postnummer som sträcker sig över flera kommuner, kan jag lugnt konstatera...

Centerpartiet skickade sin information i ett vanligt kuvert som var lätt att öppna, och vi i Folkpartiet hade en folder med en liten klisterlapp som inte bör vålla alltför stort förtret.

S, V och MP däremot hade en konstruktion som var väldigt svår att ha att göra med, först på tredje försöket lyckades jag öppna utskicket utan att ha sönder detsamma. Det känns inte särskilt genomtänkt, inte minst med tanke på dem som har svårare med finmotoriken.

Dessutom tycker jag att vi i Folkpartiet var klart bäst på att tänka på textstorleken. Det är inte alla som kan läsa liten text... och dessutom blir det lätt alldeles för mycket information i ett utskick av det här slaget. Det bör vara relativt lätt att ta till sig det som står, och samtidigt ska det ges information om var/hur man kan få veta mer. I vårt valmanifest, till exempel.

Apropå ansikten måste jag som avslutning bara dela med mig av denna underbara bild som Joakim Nilsson ligger bakom, om jag har förstått saken rätt. Tack för skrattet!

söndag 29 augusti 2010

En levande landsbygd - för hela Sveriges skull

I dag är det tre veckor kvar till valdagen och det har blivit dags att berätta mer ingående om vad landsbygden innebär för mig. "En levande landsbygd" är ju som bekant en av de två profilfrågor som jag har valt ut och som jag känner extra mycket för.

Landsbygdsfrågorna verkar för det mesta ha glömts bort i den allmänna debatten, även om Centerpartiet då och då lyckas ge sken av att uppmärksamma den.

Jag som folkpartist vill ändra på det, eftersom att jag anser att landsbygden är viktig för hela Sverige och människors valfrihet att leva sitt liv på det sätt de själv vill. En levande landsbygd krävs för att hela Sverige verkligen ska kunna leva.

Fysiska kommunikationer
Att vi kan ha ett fungerande vägnät är centralt för att vi som bor på landsbygden ska kunna förflytta oss, och vi måste kunna göra det utan att bli ruinerade på kuppen. En kraftigt höjd bensinskatt utan en rimlig kompensation till dem som inte klarar sig utan bilen som transportmedel är därför helt orimligt.

Frågan om bensinskatt är i ärlighetens namn inte lätt i och med att vi måste ställa om inriktningen för miljöns skull - men det bör i första hand göras med morötter och inte med piska. Stimulans av lokala satsningar på exempelvis biogas är en viktig del, både för drivmedelsanvändning och för företagandet på landsbygden. Vindkraften har också en viktig funktion att fylla.

Inom rimlighetens gräns vill jag också bevara busstrafik på landsbygden, och om möjligt bygga ut densamma. Jag vill också se fler tågstopp där det så är möjligt, exempelvis i Strålsnäs i Boxholms kommun, samt i Fågelsta och Godegård i Motala kommun.

I Mjölby är pendeltåget oerhört viktigt för kommunen, inte minst hoppas jag innerligt på att Skänninge kan få ett välförtjänt och välbehövligt lyft när pendeltåget stannar där från och med 2012. Men lyftet kommer inte gratis, det krävs engagemang och drivkraft från invånare, företag och kommun.

Nästan lika viktiga är anslutningar med buss till exempelvis Väderstad, Sya, Ödeshög, Vadstena och så vidare. Det gäller att inte tänka för snävt. Jag själv skulle önska en linje mellan Västra Harg och Mjölby som inte tar "omvägen" via Sya, men tyvärr är det väl rent krasst så att underlaget är för litet. Än så länge - förhoppningen är att framtiden kan visa på någonting annat.

Digitala kommunikationer
Att verka för en utbyggnad av bredband i glesbygd är en självklarhet för mig. Det finns många vinster att göra med en sådan satsning. Företagare och näringsliv på landsbygden kan dra direkt nytta av det, invånarna får bättre möjligheter och en bygd med kvalificerat bredband lockar till inflyttning. Dessutom förbättrar det ungdomars situation och på sikt stärks även demokratin när de digitala avstånden mellan människor minskar. Vi närmar oss allt mer val och omröstningar som kan göras via Internet.

I dag är det bevisligen så i Mjölby kommun att vi går miste om inflyttare på grund av frånvaro av bra internetuppkopplingar på landsbygden. Det måste vi motverka, och ta vara på de positiva krafter som finns runt om i kommunen. Det är från gräsrötterna som byalag och föreningar som initiativen måste komma - och kommunen ska stötta så gott den kan. Betydelsen av ett utbyggt bredbansnät på landsbygden kan inte nog understrykas.

Bra digitala kommunikationer kan också ha en positiv effekt för miljön. Jag själv arbetar till exempel en del på distans, vilket minskar mina resor och därmed min påverkan på miljön. Potentialen till verksamheter på landsbygden och till att nå ut med information om densamma ökar påtagligt med en bra digital kontakt med omvärlden.

Dessutom är det en trygghetsfråga. I takt med att telefonnätet kommer att läggas ner dyker nya problem upp med telefonförbindelser och internetuppkopplingar, men även med andra saker som trygghetslarm och villalarm. Mobiltelefonin kommer med stor sannolikhet aldrig att vara tillräckligt utbyggd eller pålitlig för att räcka till på landsbygden. Även problem med dålig TV-mottagning kan arbetas bort med ett utbyggt bredbandsnät.

Skolor och barnomsorg på landsbygden
Varje liten ort och bygd som i dag har en skola vet hur viktig den är. Inte minst gäller det framtiden, för om en landsbygdsskola läggs ner får det förödande konsekvenser. Jag vill så långt det praktiskt är möjligt arbeta för bevarande av de landsbygdsskolor vi har i dag och om möjligt också verka för utbyggnad av både skolor och barnomsorg.

Det kan till exempel ske i form av kooperativ eller friskolor, det är ingen nödvändighet att driften av verksamheten ska vara kommunal. Vi måste ta vara på alla initiativ som finns för att klara av den svåra utmaning som landsbygdsfrågorna innebär. Samtidigt måste barnens intressen tas tillvara, för om grupperna blir alltför små riskerar den pedagogiska biten av utbildningen att bli lidande. Det är svåra gränsdragningar som måste göras, men svårigheter är till för att övervinnas.

Stimulera företagande
Företagen är en viktig del av landsbygdens framtida överlevnad. Det gäller naturligtvis de tappra lantbrukare som kämpar på och hittar lösningar på nästan all världens problem, men det gäller också småföretagare som i hemmet startar upp sin verksamhet. Förhoppningsvis kan också ett utbyggt bredband på landsbygden få en positiv effekt på företagandet.

Samtidigt vill jag att regler för exempelvis hästföretagare måste göras mycket tydligare, i dag är det en rejäl snårskog att ta sig igenom. Det är inte lätt att dra gränser, men en översyn bör göras för att ta tillvara på hästnäringens potential som faktiskt är väldigt stor. Det gäller inte minst i Mjölby, där vi nu bland annat satsar på mycket bra förutsättningar kring ridskolan.

Jag vill också att både ridning och golf ska räknas som friskvård och därmed bli avdragsgillt för företag som månar om sina anställda. Det har en positiv effekt för utövarna, men också för landsbygden med dess möjligheter.

Vindkraft och skogsbruk är två andra faktorer som är viktiga för företagandet på landsbygden. Jag vill till exempel göra det lättare och mer förmånligt att driva vindkraftverk i kooperativ form. Det gör att bygdens invånare själva får ta del av de vinster och fördelar som vindkraften kan föra med sig och ger samtidigt en ökad acceptans för ingreppen i närmiljön.

...och mycket, mycket mer
Det finns så klart mängder av fler saker att ta upp kring landsbygden, men det här är det som jag tycker är de viktigaste sakerna att ta upp inför det kommande valet.

Jag hoppas verkligen att jag kan göra skillnad för landsbygden!

lördag 28 augusti 2010

Kort kvällsinlägg, krubbet kallar

Okej, kanske inte historiens bästa rubrikalster, jag erkänner... men ändå, jag tänkte bara kort lägga in en bild från mitt resultat i Expressens valkalkylator.


Onekligen lite annorlunda än tidigare, efter Folkpartiet. Men, å andra sidan - hur kan man ta ställning till hur pass viktigt ren fakta är? Den är väl snarare sann eller falsk...

Läs för övrigt Ankersjös blogginlägg om LO:s smutskastningskampanj.

Kvällsmat väntar!

söndag 22 augusti 2010

Valpejl viktig värdemätare?

Jag har som riksdagskandidat fått vara med och svara på SVT:s och SR:s enkät som resulterat i sidan Valpejl. Några av frågorna var underligt ställda och knepiga att riktigt hitta ett svar på - och det var ett antal veckor sedan jag svarade.

När nu alla väljare kan testa sina åsikter via Valpejl var jag naturligtvis tvungen att göra det jag också. Resultatet blev "bra", eftersom jag är folkpartist...


Som synes är jag 85% folkpartist, med alliansvännerna strax efteråt. De jag enligt testet har minst gemensamt med är enligt Valpejl Piratpartiet och Vänsterpartiet, men gällande PP beror det sannolikt mest på att de inte tar ställning till så många frågor - i många frågor är vi nämligen överens. Vänsterpartiet däremot var ingen större överraskning. Att Moderaterna är mitt andrahandsalternativ är det heller inga konstigheter kring.

De frågor där jag skiljer mig från Folkpartiet i allmänhet är antagligen FRA (som jag vill riva upp) och tankar kring icke-kommersiell fildelning av kommersiellt material (som jag vill reformera på lämpligt sätt).

När det gäller enskilda kandidater då, vilka ska jag rösta på?


Topp 5 visade sig vara folkpartister - tack och lov jag själv i topp även om det "bara" var 91%. Som sagt, vissa frågor var konstiga och inte helt glasklara när det gäller svaret... God tvåa var min politiske vän Mathias Sundin och det var kanske inte heller så förvånande med tanke på att vi är överens i det mesta - utom när det gäller kamphundsförbud. Jag är helt emot ett sådant. Trots det hoppas jag verkligen att Mathias kommer in i Riksdagen, självklart gärna tillsammans med ytterligare en person från Folkpartiet i Östergötland så att vi fördubblar antalet platser!

Även namn tre, fyra och fem var folkpartister som jag känner, kanske föga förvånande. Det känns bra att finnas i en sådan skara, jag har uppenbarligen hittat rätt!

lördag 21 augusti 2010

Lyckad ledig lördag

Jag måste bara inleda kvällens blogginlägg med att spinna vidare kring ärendet rättsröta. Under dagen har tidningar och nyheter frodats i att Wikileaks grundare Julian Assange varit anhållen i sin frånvaro för våldtäkt och ofredande. Konspirationsteoretikerna vaknade omgående till liv - och det verkar nästan som att de har fått rätt den här gången. Det finns med största sannolikhet mycket starka (främst amerikanska?) krafter som vill få bort Wikileaks. Med alla medel.

Tack och lov lever vi än så länge i ett land där man är oskyldig tills motsatsen bevisats, även om medier och bloggare inte alltid lever efter den principen. Och visst ja, inte vissa statsministerkandidater heller... Åklagarmyndigheten har nu i kväll hävt anhållan, men i Mona Sahlins Sverige hade Assange kanske redan varit utkastad. Utan anledning, utan rättegång.

Den som tycker att det här är smutskastning av Sahlin är naturligtvis i sin fulla rätt att tycka det, men i mina ögon är hennes agerande tyvärr värt att ta upp. Jag vill inte ha ett samhälle där principen om oskyldig tills motsatsen bevisats åsidosätts.

Artiklar: DN om misstankarna, DN om icke-misstankarna, SvD om icke-misstankarna


I övrigt har jag haft en ledig lördag - en produktiv sådan. Förutom att hjälpa till med att bygga på stallet (bilden ovan) har jag bland annat hunnit med att laga ett tiotal matlådor, läsa en halv biografi av Per-Olof Ahl (grundaren av KappAhl, bördig från Mjölby) och bekantat mig ännu mer med min nya MacBook Pro.

Den sistnämnda är väldigt trevlig att handskas med, men framför allt vissa "ändringar" (jämfört med PC så klart) är för mig helt obegripliga och gör programmering mer otympligt. Men men, det är väl en vanesak också...

Nu är det snart dags att bege sig mot sängen och lite mer läsning, innan morgondagen tar vid.

Ruggig rättsröta regeringskandidat

Nog för att jag anser att justitieminister Beatrice Ask (M) har varit ute och cyklat rejält några gånger under de senaste åren, men den tänkte statsministerkandidaten Mona Sahlin (S) och hennes gelikar är bevisligen ännu värre.

Två personer i partiet är misstänkta för sexköp, en av dem har erkänt och den andra nekar. Oavsett om de döms eller inte är de inte välkomna i Mona Sahlins parti. Hur var det nu med rättssäkerheten och principen om att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats? Låt oss nu säga att det verkligheten var sådan att personen som nekar verkligen är oskyldig? I så fall blir han utkastad utan reell anledning.

För att förtydliga så är min egen ståndpunkt självklart att alla är just oskyldiga, tills motsatsen bevisats. Hetsjakten mot misstänkta och utpekade personer är stundtals skrämmande att se i den mediala världen i dag, och stundtals även den politiska världen. Att en person som aspirerar till posten som statsminister inte verkar stå bakom principen ovan är skrämmande.

Jag är inte själv något helgon och jag gör också fel. Jag har förståelse för att människor kan hamna i konstiga situationer, exempelvis beroende på grupptryck eller ren slump. Det i sig är dock inget brott.

Den 19 september röstar jag på Folkpartiet och Alliansen. Jag vill inte se Sahlin som statsminister, utan jag vill se ett fortsatt borgerligt styre. Gärna Jan Björklund (FP) som statsminister, men mer troligt är väl att Fredrik Reinfeldt (M) hamnar där om så blir fallet. Det kan jag helt klart leva med.

Artiklar: DN om brott utan proportioner, DN om Sahlins nolltolerans, Liberati om Sahlin
Bloggar: Helena von Schantz, Zac, Tokmoderaten

söndag 15 augusti 2010

Lågt LO, löjligt lågt

Att LO har en förkärlek för Socialdemokraterna är väl knappast någon nyhet och en viss koppling kan vara förståelig. Men, typiskt nog bara dagar efter mitt förra blogginlägg presenteras deras smutskastningskampanj... suck. Lågt LO, löjligt lågt. Uppochnervända ansikten med diverse förnedrande ord, är det att stötta sina åsikter?

Jag vill se visioner och åsikter, inte smutskastning.

Nyhetsartiklar: Svd om LO:s kampanj, Svd ledare, GP

Bloggar: Tokmoderaten, Cwejman, Ankarsjö, Thomas Böhlmark, Mary, Soilander, Szyber, Magnus Andersson, Frispinn, Kent Persson, HBT-sossen, Annika Beijbom, Per Altenberg

söndag 8 augusti 2010

Smutskastning största skrämselhickan

Det är intressant att möta reaktioner från människor när jag berättar att jag vill bli eller är på väg att bli politiker "på riktigt". Oftast är det ett positivt intresse som möter mig, samtidigt som folk inte verkar vara särskilt förvånade över mitt engagemang. Det väljer jag att tolka som någonting bra, eftersom jag troligtvis då har gett ett intryck av att bry mig om samhället.

Samtidigt funderar jag då och då vad jag ger mig in på. Jag hoppas att jag kommer att ha många givande och lärorika år framför mig med det politiska engagemanget, men är samtidigt inte naiv. Jag är mycket väl medveten om att det kan ha och att det kommer att ha sina baksidor. Ganska ofta, antagligen.

Mina värsta farhågor handlar nog ändå om smutskastning, som bevisligen förekommer i olika grad. Jag har konstaterat det förut och får tyvärr göra det igen, alltför många gånger handlar blogginlägg, insändare och debattartiklar om hur dålig motståndarsidan är.

Det kan låta fånigt och jag vet att jag inte alltid själv har varit något ideal i den här frågan, men jag försöker hela tiden tänka på hur jag beter mig och vill bli bättre.

Jag har i varje fall gett mig katten på att inte ryckas ner till den låga nivån. Jag tänker tala om vad jag vill, och varför. Jag tänker tala om vad jag inte vill, och varför. Men att kasta skit på andra för deras åsikter är inte det jag vill.

Jag hoppas att jag är stark nog att stå emot. Det lär inte bli lätt, men jag har åtminstone ambitionen.

torsdag 5 augusti 2010

Födelsedagen firad

Jaha, då har jag på pappret blivit 30 år i dag och passar på att tacka för alla gratulationer som har trillat in på olika sätt! Ärligt talat känns det inte någon större skillnad gentemot i går och någon 30-årskris har jag inte fått uppleva. Fast det är klart, den kanske kommer när man väl har passerat 30? Eller är det dags för 40-årskris?

Frekvensen på bloggandet har inte riktigt blivit vad jag tänkt mig de senaste veckorna, men jobbet är härligt stimulerande och valet närmar sig med stormsteg. Jag kommer inte att hinna kampanja så mycket på gator och torg, men det är väl ärligt talat inte min starkaste sida heller. I stället har jag till exempel jobbat med folders med mera till Folkpartiet i Mjölby och även hjälpt partivännen Maths Andersson i Motala. Framöver kommer också ett antal nya annonser för olika media att skapas.

Några ledare till MVT har det också blivit, en av dem är publicerad på nätet hittills: Oansvariga satsningar - utan finansiering

I övrigt kommer det utspel till höger och vänster, från både höger och vänster. Det finns mängder att tycka och tänka om, men åter igen slås jag åtminstone i debatt/insändare i papperstidningar att det är väldigt mycket "klanka ner på" som gäller från oppositionen. Det är inte många egna förslag som kommer från vänstersidan, varken lokalt eller riks.

Sverigedemokraterna får också stort utrymme i viss media för att de enligt vissa opinionsundersökningar hamnar som "vågmästare". Visst är det intressant, men de får i mitt tycke oproportionerligt mycket utrymme för det. Fokusera på deras politik och dess brister i stället, om de nu ska få det spelrummet.

Nåväl, det var allt för denna gång - snart väntar sömn och en ny relativt tidig arbetsdag innan helgen och en liten lördagstripp till Småland tar vid.

torsdag 22 juli 2010

Löjligt "lokal" lokaltidning

Nog för att västra Östergötlands stora tidningselefant Corren stundtals kan vara varierande i avseende på kvalitet, men i dag har de nog ändå slagit någon form av humoristiskt rekord. Det roliga är att jag och min granne diskuterade de tunna och innehållslösa sommarnumren redan innan jag läste följande "nyhet"...


"Nyheten" finns även i nätversion här, men där framgår det inte att texten om utomjordingarna var en bildtext. Den framstår för övrigt nästan mer som ett skämt som någon sommarjobbare övat med, och sedan glömt att radera.

Kanske är det någon form av citat från ett känt litterärt verk, kanske är det ett skämt, eller kanske är det helt enkelt bara sommar på en lokaltidning. När en groddförsedd tomat får det här utrymmet i jämförelse med mycket annat kan man ändå börja undra vad som pågår på redaktionen... ;)

Nej, läs då hellre min senaste ledare "Vår tids don Quijote" i MVT om Försvarets kamp mot väderkv... förlåt, vindkraftverk. Jag har dock inte skrivit den tama texten om "Kan vi legalisera all kopiering av musik?" som inte kommer med några som helst kreativa svar eller lösningar.

Det är bra att ta upp ämnet, men då ska man åtminstone komma till någon vettig slutsats. En typisk idealsocialistisk "alla betalar fast inte alla borde betala"-lösning är inte bra, och skiljer sig i grunden inte från det tidigare systemet med kassettavgifter och annat larv.

Kan inte skivindustrin (observera, inte "artisterna") få folk att betala för sina varor (plastbitar) får de väl ändra på sitt beteende, inte lagstifta och kräva gräddfiler i årtionden. Nåväl, jag lär nog tyvärr få återkomma till den frågan framöver...

tisdag 20 juli 2010

Alla lika, alla olika - Lex Amanda

Ibland kommer man i kontakt med människor som på ett eller annat sätt tillför en ny dimension eller ett nytt tankesätt i livet. Internet har en stor del i detta, eftersom människor som aldrig någonsin skulle ha mötts i "verkliga" livet (nåja...) kommer i kontakt med varandra.

Den människa som jag tänker ta upp i dag är Amanda Brihed som oförtrutet kämpar på för sin sak, som även berör många andra. Kanske är det framför allt inlägget "Mors dag, men inte för alla" som jag varmt rekommenderar för läsning, men det är också mycket mer än "bara" det inlägget. En delvis ny värld har öppnats, tack vare Amanda.

Problematiken kring frågor som exempelvis transsexualism är säkerligen tillräckligt stora för individerna utan att samhället ska lägga ännu större bördor, krav och bekymmer på den redan befintliga trubbelhögen. Inte minst därför är det positivt att se att allt fler engagerar sig i frågorna och att allt fler får upp ögonen för dem. Jag ska ärligt säga att jag är en av dem som inte har varit särskilt insatt tidigare, men jag är åtminstone på bättringsvägen.

söndag 18 juli 2010

Sorglig smutskastning

Jag känner mig manad att kommentera lite mer kring "Littoringate", det vill säga Sven-Otto Littorins avgång som minister och turerna däromkring. Den huvudsakliga reflektionen blir att smutskastningen tyvärr visar sitt fula tryne under en valkampanj, igen. Vi har sett det förr och det blir inte direkt mer smickrande för varje gång...

Den här gången är det S-tyngda Lena Mellin på Aftonbladet (ansvarig för publiceringen) som åtminstone till synes välförtjänt hamnat i rejält blåsväder. Skytte i SvD och Wolodarski i DN skyr inte de starka orden, inte heller bloggare som Kent Persson, Jonas Falk, Paul Linduist och Pär Johnson. Mellin är också polisanmäld för förtal, dock inte av Littorin. Än. Om han anmäler finns det stor chans att Mellin och Aftonbladet fälls.

Varför ska det behövas strunt av det här slaget över huvud taget? Varför är det icke-politiken som ska få ta övertaget över innehållet i politiken? För mig är det ingen tvekan om att kvällstidningarnas minst sagt tveksamma "journalistik" och deras tråkiga framgångar rent publicitetsmässigt har stor betydelse.

Ännu värre är att tendensen sprider sig till andra platser också - uppenbarligen har vissa problem med att fokusera på sitt eget i första hand. Ofta utgår insändare och inlägg från andras påstådda misslyckanden eller "felaktiga" åsikter, i stället för att framhålla sin egen vilja. Det är som att en åsikt inte är något värd om den inte utgår från en motpart.

Det är förvisso lätt att falla in i det träsket, men jag ska göra vad jag kan för att hålla mig därifrån. Kanske blir det till och med en insändare om just det här... den som lever och läser får se.

fredag 16 juli 2010

Hemma, härligt härligt!

Efter en underbart lång, skön och otroligt upplevelserik (nytt ord..?) bröllopsresa/smekmånad med min älskade och nyblivna hustru är vi nu sedan i måndags tillbaka i Sverige igen. Det är en enorm mängd intryck och tankar som har följt med mig hem i bagaget, utöver det rent fysiska.

Jag kan i varje fall konstatera att resan var mycket lyckad, precis som bröllopet och allt runt omkring, och vill passa på att även här tacka alla som var inblandade på ett eller annat sätt!

På måndag börjar jag jobba "på allvar" igen även om jag har tjuvstartat lite smått och det är roliga utmaningar och stora positiva förändringar som är på gång. Jag tänker inte gå in närmare på det, men det är härligt att få vara en del av framgångar!

I det politiska livet är det just på måndag exakt två månader kvar till valet den 19 september och det kommer naturligtvis också att prägla min tillvaro den närmaste tiden. Det är en hel del som ska göras på olika plan med framtagning av kampanjmaterial i tryckt och digital form, utdelning och naturligtvis också personliga möten.

Att missa almedalsveckan kanske kan förefalla vara en dödssynd för en person som aspirerar på att vara politiker under ett valår, men det har ärligt talat varit ganska skönt. Jag har aldrig varit på plats på Gotland under denna vecka förr och har därför inga egna erfarenheter av den, men jag tror att det kan vara en fördel för mig också på något vis. Hur som helst har jag följt veckan sporadiskt framför allt via SvD:s hemsida och noterat uppbrända pengar (både fysiskt och budgetmässigt), vallöften och diskussioner av olika slag. Littorin-historien har naturligtvis också fått sin uppmärksamhet, men jag måste säga att min bedömning i dagsläget är att Aftonbladet inte har all smutstvätt ren... men det är i grunden deras problem och deras sak att ta tag i.

Från och med nu ska jag, trots att jag åkt på en släng av sjukdom på andra sidan jorden där det är vinter, framöver blogga mer intensivt än under de senaste månaderna. Det behöver väl i och för sig knappast förtydligas, men jag gör det ändå. Jag ska göra vad jag kan för att bidra till att Folkpartiet och Alliansen får fortsatt förtroende både i kommun, landsting och riksdag!

fredag 11 juni 2010

Pass, pengar, pirrigt, på återseende...

Just nu är det lite tomrum i schemat för min del, efter förmiddagens repetition i kyrkan och uthämtning av tryckta program. Därmed börjar pirrigheten på allvar komma smygande, men det känns bara riktigt bra det här - och det är väl ändå så det ska kännas!? Snart är jag en gift man.

På det politiska planet har vi under de senaste dagarna matats med statistiska undersökningar av väljares sympatier och även kandidaternas egenskaper. Den absolut vanligaste kandidaten är en välbärgad äldre man, visar siffrorna. Föga förvånande.

Jag är förvisso man, snart i äkta form, och det kan eller vill jag inte göra något åt. Däremot är jag varken särskilt gammal (30 vid valet) eller välbärgad, så det borde tala till min fördel. Antar jag. Hoppas jag. Dessutom är jag om jag får säga det själv kompetent inom många olika områden. Framför allt därför ser jag fram emot att kunna få göra politisk skillnad i Mjölby kommun och Folkpartiet under de till att börja med kommande fyra åren.

På söndag kväll går färden till andra sidan jordklotet (bort från allt vad prinsessbröllop heter...) och därmed tänkte jag nu kort och gott tacka för mig innan semestern på allvar tar över. Förhoppningsvis är jag tillbaka i mitten av juli efter en underbar resa med underbart sällskap. Ha nu en riktigt härlig sommar så hörs och ses vi så småningom igen!

söndag 6 juni 2010

Annalkande avfärd - snart semester!

Om ganska precis en vecka har jag och min förhoppningsvis dåvarande nyblivna fru satt oss på ett flygplan på väg mot andra sidan jordklotet. Min första riktiga semester som anställd är då påbörjad, precis som mitt liv som äkta man. Ja precis, på lördag är det tänkt att vi ska gifta oss!

Den som har noterat varningssignalerna om att man inte ska dela med sig av semesterinfo på Facebook, bloggar och annat kan vara lugn i vårt fall. Det kommer att finnas mer eller mindre full bevakning av hus och hem även under vår frånvaro.

Förra helgen var jag som sagt på partiråd och i denna veckas upplaga av Tidningen NU kunde jag förvånat konstatera att jag fanns med på bild i talarstolen. "Lilla jag", inte storfräsarna från partiledningen... en fascinerande syn.

Även om skribent/fotograf Jan Fröman råkat stava fel på mitt efternamn (du är förlåten, Jan!) gick budskapet om att främst framhålla det positiva fram även i textform.

Den här helgen har varit innehållsrik den också, men på ett helt annat sätt. I går blev jag på ett vänligt men bestämt sätt kidnappad av några goda vänner för svensexa, med bland annat fotbollsgolf (som jag vann...), grillning, bastu, väldigt god mat och flytande tillhörigheter. Jag ser redan fram emot att nästa person i bekantskapskretsen ska ta sig i kragen och fria, så det blir fler roligheter!

Innan jag mer eller mindre försvinner helt från Sverige och nätet (frånsett WLAN i Aus/NZ...) fram till mitten av juli är det dags att avsluta lite jobb innan semestern drar igång.

Men snart bär det av...

...och förresten, grattis Sverige på din nationaldag!

måndag 31 maj 2010

Poetiskt partiråd

Det är roligt att jag har satt avtryck i partirådets historia som den enda person med hundraprocentigt beredningsförslag på avslag på sina yrkanden år 2010... (härligt byråkratspråk...)

...men jag väljer att tolka det som att jag för debatten framåt och väcker några tankar. Det jag fokuserade på var att vi i första hand ska lyfta fram vår egen politik, inte motståndet mot andras.

Linnea Daréll fick för övrigt också ett avslag, alltså var det enbart östgötar som fick det. Vi vågar i varje fall tänka friare!

Mitt andra yrkande följde jag upp med en nervös och härlig stund i talarstolen, inte långt efter namn som Birgitta Ohlsson, Olle Schmidt och Carl B Hamilton. Att bara få förekomma i det sammanhanget är hedrande.

Det gick bra. Partisekreterare Erik Ullenhag gav till och med komplimangen "enormt poetiskt" gällande den förändrade formuleringen som jag föreslog på plats: "Utveckla kärnkraften - för klimatets och basindustrins skull".


Uppsala konsert & kongress var platsen, stort, vackert och dyrt... Soligt också, i varje fall söndagen. Många trevliga diskussioner under lördagens seminarier och bra debatt under söndagens partiråd. Det var kort och gott en trevlig upplevelse, som jag gärna upplever igen om jag får chansen.


Jan Björklunds tal var som vanligt inspirerande och Den Store Ledaren har tydlig medvind. Vår egen politik är mycket bra och oppositionens mindre bra. För att inte säga stundtals vansinnig.

Nu väntar en ny vecka. Lev väl!

söndag 23 maj 2010

Partirådsdags!

Nästa helg har jag äran att som representant för Folkpartiet Liberalerna i Östergötland bege mig till Uppsala. Där ska jag dels delta i utbildning som kandidater och andra får inför valet, dels delta i partirådet. Jag har därför fått hem handlingar att läsa igenom och komma med synpunkter på - och den chansen tänker jag ta. Jag har nämligen (än så länge) hittat en sak jag verkligen stör mig på och som inte gagnar partiet, tvärtom. Vissa tycker kanske att det är petitesser i hur man använder ord, men det är oerhört viktigt att inte sänka sig till vissa nivåer.

I kväll har jag annars haft förmånen att fotografera lokala folkpartister vid den vackra hembygdsgården i Mjölby. Vi tog gruppbilder i olika konstellationer, plus individuella porträttbilder som ska användas till olika saker. Tack till alla som kom, det blev ett ganska stort gäng!

Innan jag fortsätter kvällen med lite mer skrivjobb ska jag kort och gott länka till mina senaste ledare i MVT.

Sverigedemokraterna är ett förlegat parti om SD:s vara eller inte vara
Populismens fega ansikte om Mona Sahlins svängning kring euron
Hoppfulla signaler måste följas upp om C i Vadstena och obefintlighet på nätet

onsdag 12 maj 2010

Kris kallar kappvändare

Krisen i Grekland är på väg att få många positiva effekter.

Min skepsis mot euron i ett så pass ooptimalt valutaområde som EU faktiskt är i dag baseras just på misstro mot politikers förmåga att ta det ansvar för finanserna som krävs.

När räntevapnet mer eller mindre helt desarmeras (eller ännu värre blir ett vapen riktat med mynningen åt fel håll) krävs mod och beslutsamhet hos de styrande politikerna för att nå balans och stabilitet. Det går tyvärr generellt inte ihop med populism och spenderbyxor som lockar väljare.

Att nu Tyskland och andra tunga euroländer verkligen börjar inse att det inte håller att missköta ekonomin år efter år är en oerhört viktig vändning i eurons historia. Ärligt talat har Greklands kris fått mig att se mer optimistiskt på framtiden inom det här området.

Raka motsatsen gäller för Mona Sahlin, som i populistisk anda ger dubbeltydiga besked och inte vågar stå upp för sin åsikt. Om detta skriver jag i kommande lördags ledare i MVT.

I övrigt finns nu Folkpartiet Mjölby på Facebook och det lokala valkampanjandet har inletts på Östgötatidningens hemsida. Där har jag, andra folkpartiklar och annat löst folk tagit ställning i ett antal frågor och även tackat ja till en egen blogg. Där kommer jag att publicera valda alster från olika källor, exempelvis denna blogg och Folkpartiets Mjölbyblogg. Det kommer antagligen också att bjudas på mer konkret debatt gentemot övriga kandidater från andra partier - om de vågar svara upp. ;)

söndag 9 maj 2010

Förtjänt frihet få förunnat?

Jag och några andra av våra folkpartistiska kandidater har anmält oss till Östgötatidningens valsida inför valet 2010, där vi får presentera oss och redogöra för våra åsikter. Det är roligt att se de små gradskillnaderna oss emellan, men framför allt slående att se skillnaderna gentemot de två socialdemokratiska kandidater som anmält sig. Det är ju bra att ideologin verkligen syns även i sakfrågor!

Ett häpnadsväckande citat kommer från Mikko Månsson (S). Han får precis som övriga ta ställning till påståendet "Det ska bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning", men gör det på ett skrämmande sätt.

Delvis enig: Den som har rent mjöl i påsen har heller inget att dölja.

Jag ber att få kontra med ett berömt liberalt citat av Benjamin Franklin.

De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet.

Nu ska det lagas ugnsbakad fläskfilé.

torsdag 6 maj 2010

Irrationella incitament

I kväll har jag efter en lång arbetsdag fått chansen att pusta ut lite. Även om jobbet är stimulerande och jag är j-vligt privilegierad som får pyssla med det jag gör behövs det lite lugn och ro ibland också. Jag är fysiskt och psykiskt matt, på ett ganska behagligt sätt.

Men, jag vill också passa på att blogga. De senaste dagarna har kraften och lusten till att dela med mig av mina tankar här ökat allt mer och jag tänkte ta upp några stora, politiska händelser.

Oppositionens budget
I måndags presenterade den grönröda oppositionen sina konkreta tankar om finansiering av både det ena och det andra. Som nationalekonom tycker jag att det är intressant att studera hur man använder det som kallas "incitament", det vill säga att styra människornas drivkrafter. Helst med morötter, inte förbud.

Budgeten i fråga har tydliga exempel. Skatten på både alkohol och tobak höjs en hel del, vilket logiskt sett borde sägas signalera att "det är dåligt" samtidigt som det blir dyrare (inte förbjuds). Även bensinskatten höjs, och visst är bränsleförbrukningen i sig ett problem som man kan förstå viljan att beskatta. Så långt rimliga ageranden.

Men sedan kommer mer underliga initiativ. Att drastiskt höja arbetsgivaravgiften för anställda ungdomar skulle på motsvarande sätt signalera att ungdomar inte bör vara attraktiva att anställa. En ny "miljöskatt" (eh...) på vattenkraft signalerar att vattenkraften är felaktig. Eller, hur ska man tolka det? Återinförd fastighetsskatt som tvingar folk att flytta från sina hem, hur ska vi tolka det? Eller visst ja, miljöpartiets "ekonomiska talesman" (eh...) tycker att man gott och väl kan ta lån på huset för att betala sin fastighetsskatt...

Generellt höjda skatter, återinförd förmögenhetsskatt och ökat regelkrångel motverkar företagande, investeringar och konsumtion. Ska man tolka det som att oppositionen vill motverka konjunkturuppgången? RUT-avdraget ska avskaffas, medan ROT-avdraget ska utökas. Ska man tolka det som att kvinnliga branscher är onda och manliga branscher är goda? Ska man tolka det som att jämställdheten bör motverkas och att det är bra att tusentals jobb försvinner?

Inte världens undergång...
Naturligtvis är frågorna ovan rejält tillspetsade. Ärligt talat är den presenterade budgeten inte världens undergång, som en del bloggare och tyckare kan ge sken av. Vi pratar om Sverige och svenskar, det är inte direkt så att de nu vill förbjuda företagande och återinföra kommunistiska femårsplaner. Faktiskt inte. Inte ens Lars Ohly är så galen.

Samtidigt är det nog ganska beklämmande för till exempel en socialdemokratisk väljare att se budgeten. 95 procent av den borgerliga alliansregeringens skattesänkningar får vara kvar, även om de grönröda tar makten i höst! Ska man tolka det som att de där hemska skattesänkningarna egentligen var ganska bra?

Som sagt, den presenterade budgeten inte världens undergång. Långt ifrån. Men den är inte vad Sverige behöver. Den är ekonomiskt sett motsägelsefull och kontraproduktiv.

Grönröd opposition är däremot precis vad Sverige behöver, i minst fyra år till. En kompetent avstavare behövs också i dess stab, "Bli röd grön val arbetare" läste jag i en "kontaktannons" häromdagen... Jag vet att det är löjligt, men jag stör mig på språkliga fel.

Socialdemokraterna i Linköping står för övrigt bakom artisten Mikael Wiehe, som under första maj sjöng om att hugga huvudet av sina politiska motståndare - och annan idioti (Corren) om till exempel styckning. Är det den nivån vi vill ha på ett "statsbärande parti"?

Mer läsning hos SvD, DN, Liberati, Seved Monke och säkerligen många, många fler...

Glädjande opinionssiffror
Även om jag som vanligt håller mig skeptisk till alla opinionsmätningar till höger och vänster är det intressant att se trender och svängningar. Enligt Expressen är nu Alliansen, efter första maj-tågen och presentationen av oppositionens budget, rättmätigt förbi oppositionen (Per Pettersson analyserar). Vi får se om det håller i sig, men det är ungefär som vanligt. Det är lätt att gnälla, men svårare att prestera själv.

För Folkpartiets del var siffrorna nu över nio procent och i mina ögon ska vi åtminstone ha tvåsiffrigt resultat i riksdagsvalet 2010. Ännu mer lokalt. Precis som i Storbritannien blåser liberala framgångsvindar och när människor förhoppningsvis förstår vad vi verkligen står för kommer vi att få större inflytande.

Jag förstår samtidigt att Miljöpartiet backar avsevärt. Om jag hade varit en väljare med sympatier för dem hade i varje fall jag varit väldigt besviken. De konsekventa logiska grundtankarna om den gröna skatteväxlingen med höjda skatter på utsläpp och dumheter kombinerat med sänkta skatter på arbete och nyttigheter har mer eller mindre försvunnit helt.

Maria Wetterstrand må vara hur bra som helst som språkrör, jag imponeras ofta av henne, men hon får inte igenom sin politik när hon måste tampas med Ohly och Sahlin. Maria, ta ditt förnuft till fånga. Jag tror säkerligen att Alliansen är bättre för Miljöpartiets politik, åtminstone på sikt. I Östergötland har vi "Nystart Motala" som ett bra samarbetsexempel. Maria borde släppa prestigen och ta en funderare på "Nystart Sverige" tillsammans med Alliansen, det skulle vara oerhört mycket mer produktivt.

Over and out!

onsdag 5 maj 2010

Åldersdigna Ådi

Min trotjänare Ådi är snart redo för pension...


...men först ett historiskt ögonblick som dokumenterats lite för sent. Tysk qualität från 1992, anno 2010.

lördag 1 maj 2010

Försöker förgäves förstå...

...vissa av den rödgröna oppositionens tankar och förslag. Här är några exempel på frågor som står obesvarade.

- Rätt till heltid: Fortfarande har ingen lyckats förklara för mig hur staten på ett rimligt sätt ska kunna bestämma hur mycket arbete som behövs för en viss person på en viss arbetsplats. "Planekonomi" kallades det förr, och gick åt pipan. Kan någon förklara varför det skulle fungera nu? Kan Mona Sahlin förklara?

- Människosyn: Hur kan man i grunden utgå från att företagare och arbetsgivare är onda varelser som bara ska sko sig på de anställda? Jag är både anställd, företagare och arbetsgivare. Begriper de inte att småföretagare och entreprenörer är direkt nödvändiga för Sveriges framtid? Alla kan inte jobba statligt, var ska pengarna komma ifrån?

- Mer av allt åt (nästan) alla: Ser inte människor igenom den valfläskfasad som nu visas upp? Mer åt ____ (fyll i själv) är mottot. Frånsett alla vanliga människor som ska få skattehöjningar då. Men, det sägs det ingenting om... Det ska bli oerhört intressant att se budgetförslaget på måndag.

- Höjda arbetsgivaravgifter för unga: Hur ska detta ge fler ungdomar arbete? Är inte problemen tillräckligt stora redan nu?

- Folkomröstning: Allvarligt talat, hur tänker man om man vill ha en folkomröstning om "Förbifart Stockholm", men inte om höghastighetståg? Varför har vi då inte folkomröstat om Öresundsbron? Ölandsbron? E4? Sveriges militära närvaro i Afghanistan? Budgetdisciplin? Jo, för att det inte är rimligt att göra det! Den rödgröna blandningen är i denna och flera andra frågor en rejäl röra som inte kan komma överens. Ska då folkomröstning vara ett svar? Löjligt.

- Förmögenhetsskatt: ...som skrämmer bort kapitalstarka personer som är direkt nödvändiga för investeringar och satsningar i Sverige. Hur tänker man? Eller förlåt, Maria Wetterstrand som kliver in på avdelningen "Nyspråk", det var visst något annat... Eller?

Vi har inte sagt att det ska införas en förmögenhetsskatt. Vi har sagt att det ska införas en skatt som riktar sig mot gruppen förmögna.

Det här är bara några exempel. Går verkligen svenska folket på allt skitsnack? Jag vägrar att tro det.

torsdag 29 april 2010

Berglins bästa

Kort och gott: Berglins bästa. Inscannad från Corren.

Underbar!

I övrigt, jobb. I dag ledare publicerad i MVT, "Får vi se ett Nystart Vadstena efter valet?" i anslutning till tidningens granskning av Miljöpartiet.

tisdag 27 april 2010

Avsaknad av adress avklarad

Nu finns också tidigare nämnd debattartikel i Corren på nätet, läs den här.

Snart sömn, därefter resa till Stockholm i morgon och möten.

måndag 26 april 2010

Nyttiga nejsägare

Det är oftast roligare att säga "ja" än att säga "nej".

Det är oftast enklare att säga "nej" än att säga "ja".

Det är oftast bättre att säga "ja" än att säga "nej".

Nu är det bättre att säga "nej" än att säga "ja".

Åtminstone om det gäller EU:s datalagringsdirektiv.

Jag och tre andra folkpartistiska riksdagskandidater i Östergötland (Mathias Sundin, Erik Svansbo, Thomas Bystedt) har i dag med en debattartikel i Corren om att vi önskar besked från övriga kandidater i länet om hur de ställer sig till direktivet. Ursprunget är Nej till datalagringsdirektivet som Mathias och Camilla dragit igång. Nu återstår det att se om fler är modiga nog och har förmågan att säga "nej" när det krävs. Upp till bevis.

Debattartikeln finns inte utlagd på Correns hemsida ännu, återstår att se om/när den kommer på nätet.

För övrigt så är nu SM-finalen 2010 i ishockey avklarad med bravur, både från lirarna på isen och från oss som bevakat matcherna. Det har varit underbara, hektiska veckor som nu följs av diger uppföljning på olika sätt. Men, lite mer regelbunden sömn blir det förhoppningsvis framöver. Det finns annat att tänka på också! Exempelvis politik och bredbandsutbyggnad...

Gällande det förstnämnda är det möten och aktiviteter på gång, både lokalt och rikstäckande. Mer information kommer.

Gällande det sistnämnda har jag nu varit med i Länstidningen Östergötland och fått två bra artiklar publicerade där, både om problematiken konkret för oss kring Kolstad och mer generellt kring landsbygdens problem och vad "riktigt bredband" kan innebära mer konkret i vardagen. Tyvärr finns inte tidningen i en offentlig digital version (kort blänkare här, även om det är en elkabel jag kikar på) men jag ska scanna in vid läge.

Nåväl, det var allt för i dag. I morgon väntar varierande jobb, på onsdag resa till Stockholm och möten där. Förhoppningsvis blir det lite lugnare därefter i veckan, finns saker att ta tag i.

Till allra sist, nya alster i MVT: replik angående Pariservikens detaljplan och Sund konkurrens en jämställdhetsfråga i anslutning till Folkpartiets lokala ambitioner i Motala.

söndag 18 april 2010

Vård

En lite lugnare helg ger mig chansen att ta en liten närmare fundering kring hur jag ser på vården i Sverige och dess framtid.

Ett bra system
I grund och botten tycker jag att det svenska systemet kring sjukvård och äldrevård är sunt. Mina personliga erfarenheter av det är i stor omfattning bra och jag har träffat på ett antal både sympatiska, engagerade och kompetenta personer som har hjälpt mig och anhöriga med både det ena och det andra. Men, det kan naturligtvis alltid bli ännu bättre.

Tillgänglighet
Att ha tillgång till vård kan var direkt nödvändigt för att rädda liv. Därför känns det självklart att Linköping, Norrköping och Motala ska vara stora företrädare inom sjukvården i Östergötland - även med akutmottagningar.

Valfrihet
Regeringens reformer kring valfrihet både i sjukvård, exempelvis att kunna välja vårdcentral, och äldreomsorg, med lagen om valfrihet, är steg i helt rätt riktning. Att på ett enkelt och individcentrerat sätt skapa konkurrens i branschen är bra både för vårdtagare och utförare.

Det finns anledningar till att samhällets gemensamma, kvinnodominerade branscher har lägre löner. Det kan konkurrensen förhoppningsvis motverka, genom att belöna de kompetenta och framgångsrika. Det gör i längden att valfrihet inom vården är en jämställdhetsfråga, både för vårdtagare och utförare.

Patientsäkerhet
Den personliga integriteten är viktig att ha i åtanke även inom vården, när patientjournaler i praktiken bara är några musklick bort. Var och en bör ha rättighet att få tillgång till sin egen journal på lämpligt sätt, obehöriga bör inte ha det. Det kan låta som en självklarhet, men bara för det är det inte säkert att det är så i verkligheten.

Möjligheten att anmäla om någonting går fel är självklar, och regeringen har precis kommit med ett nytt lagförslag kring detta. I grunden låter det positivt, jag har inte satt in mig ordentligt i det för att kunna ha en djupare åsikt. Det kommer dock kritik (Expressen) mot att inte kunna överklaga beslut från den "nya" ansvarsparten Socialstyrelsen. Det kan jag till synes instämma i, att tumma på rättssäkerhet är generellt en farlig väg att gå.

Finansiering
Som socialliberal är det helt naturligt att hjälpas åt kring vård av olika slag. Därför bör en stor del av finansieringen komma från gemensamma medel, det vill säga skatt. Viss sorts kirurgi och hjälpmedel ska dock inte vara subventionerad om den inte är medicinskt befogad.

Frågan kring att lesbiska par får betala mer för insemination än heterosexuella par är till exempel intressant. Att kräva att de ska ha samma kostnadsnivå är i mina ögon att likställa homosexualitet med ett sjukdomstillstånd, vilket är fullständigt galet. Sett till individerna är det det självklart den sjuke som i första hand bör få hjälpen.

En relaterad, intressant fråga är den om andra gränsdragningar. Tandvård och glasögon finansieras inte alls på samma sätt som till exempel ryggproblem och hörapparater. Varför är det egentligen så? Det är gränser som helt klart är värda att ifrågasätta. Jag säger inte att jag har alla svar, tvärtom, men att fundera kring saker som i dag kan kännas självklara är nyttigt.

Teknik = framtid
Jag är helt övertygad om att tekniken har en stor plats att spela i framtidens vård, inte minst förebyggande, även om den aldrig helt kan ersätta det mänskliga mötet.

Det finns försök med lägenheter som är tekniskt utformade för att hjälpa äldre och personer med funktionsnedsättning att kunna bo kvar längre hemma (Sörliden). Det om något är livskvalitet och värt att bejaka så mycket det går! Det finns många andra exempel på hur teknik kan underlätta.

Även här kommer bredband in som en viktig aspekt. Det är inte bara ettor och nollor som skickas via datakommunikation i dag och i framtiden. Det kan vara lägesrapporter från hemmaboende patienter, det kan vara automatlarm och det kan vara röntgenbilder i kommunikation mellan läkare och patient. Finns det en teknisk infrastruktur värd namnet kan människor tack vare dessa hjälpmedel bo kvar länge, även på landsbygden.

Djurens läkande kraft
Många av de som har haft nära kontakt med djur vet hur lugnande, stimulerande och helande de kan vara. Hundar spelar i dag en stor roll i vården och vardagen, exempelvis för blinda och rörelsehindrade. Det finns i mitt tycke också utrymme att ge hundar, katter och andra lämpliga djur större möjligheter att få bidra (läs mer hos Linnéa Darell) i både sjukvården och äldreomsorgen.

Parboendegaranti
Att människor som har levt tillsammans länge ska behöva separera på grund av byråkrati är oacceptabelt. Folkpartiets förslag om parboendegaranti är ett steg i helt rätt riktning, både för den enskilda människan och för vården. I vissa fall är det ännu inte praktiskt genomförbart, men att ständigt ha ambitionen och strävan att uppfylla dessa önskemål bör vara självklart.

Tanke om äldrevårdscentraler
Barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar är i dag självklarheter, men äldrevårdscentraler är något som är okänt för de allra flesta. Även målgruppen "äldre" (hur man nu definierar ordet) är värd motsvarande uppmärksamhet. I ett första steg vore det lämpligt att införa specifika äldrevårdstjänster och på sikt sträva efter äldrevårdscentraler där det är lämpligt i Östergötland. Kanske kan även detta göra att fler kan bo kvar hemma längre (mer läsning i en motion från FP i Huddinge).

...och mycket mer
Det finns så klart många fler aspekter och frågeställningar inom vården, inte minst inom utbildningsväsendet. Det här var ändå ett försök att i grova drag ge min syn på saken. På återseende!

lördag 10 april 2010

Flaxande folkpartistiska flygblad fördelade

I dag har jag och några andra folkpartiklar motionerat och delat ut flygblad, där vi ber om åsikter och tankar inför både valet och kommande mandatperiod. Läs mer om det här.

I övrigt på den politiska arenan har det blivit lite diskussioner efter min ledare om Gisslandrama i Pariserviken, där Motala kommun under röd ledning har misshandlat privata markägare under snart 50 års tid. Först efter ett borgerligt maktövertagande är nu en lösning på gång, men den nyblivna oppositionen röstar emot.

I övrigt är det blandat fortsatt jobb och bredbandsengagemang som tar tid. Häromdagen hade jag besök av Länstidningen Östergötland som kommer med ett par artiklar inom kort. Mycket trevligt.

Nåväl, tillbaka till både det ena och det andra. Trevlig helg!

måndag 5 april 2010

Annandagens anekdoter

Efter en förmiddag med effektiv och bra matshopping på lämplig stormarknad inte alltför långt bort från hemmet har jag nu inlett annandagens arbete. Resultatet hittills är en ledare till MVT om Internets betydelse för den politiska agendan - nu börjar tidningens valbevakning på allvar att ta form. Här är två redan publicerade ledare som jag inte länkat till än:

- En timme för vår planet (Earth Hour)
- Turismen behöver stärkas (om fri internetuppkoppling i Motala)

I kväll väntar fotograferande av semifinal 3 mellan Linköping och Djurgården i Cloetta Center, resultatet av det arbetet kan så småningom ses på Hockeyligan.se.

Gällande initiativet Nej till datalagring är det fascinerande att så många är emot direktivet, men att så få samtidigt vågar stå för det. Sex folkpartister och ett gäng piratpartister hittills. Är det inte fler som vågar?

Apropå att tycka till om saker, här är en annan "kontroversiell" åsikt från min sida. Jag är ändå europavän och i grunden positiv till EU, vilket Folkpartiet som ni alla vet också är. Men, jag är av åsikten att vi bör vänta med att införa euron i Sverige. Det är väl kanske lite av att svära i kyrkan, men nationalekonomen i mig har talat.

Euro-området är än så länge alldeles för olikformigt och har en för trögrörlig arbetskraft för att utgöra ett vettigt valutaområde. Bland annat Den hälsosamme ekonomisten har skrivit många relaterade inlägg i frågan. Jag var aktiv Nej-förespråkare i folkomröstningen och har ännu inte sett någon anledning att ändra mig i frågan.

I går begick jag förresten säsongsdebut i fotbollen med Malmens FF, närmare bestämt på suveräna Svartåvallen i Boxholm. Det blev seger med imponerande 4-0 mot Strålsnäs FF, som ställde upp med två olika lag i de olika halvlekarna (matchreferat).

Undertecknad höll alltså nollan, med god hjälp av försvaret. Den första halvleken, med 4-0 som resultat, var nog den mest positiva jag upplevt i den svartvita tröjan - det lovar gott, även om motståndet i och för sig inte var det mest högklassiga.

Så, nu är det dags för lite lunch och därefter ytterligare lite jobb innan det så småningom bär av mot Linköping. Lev väl!

torsdag 1 april 2010

Jobb, jobb, jobb...

...är i stort sett det enda jag hinner med om dagarna just nu. Hektiskt är det onekligen, men förbaskat intressant! Hockey, hockey, hockey och lite politik när det hinns med. Jag hade förmånen att finnas på plats i Cloetta Center under kvartsfinal 7 mellan Linköping och Frölunda - en mäktig upplevelse.

I övrigt kan jag i det politiska livet notera att Folkpartiet presenterat ny version av hemsidan, regeringen sänker skatten rejält för pensionärer, vill bygga "Förbifart Stockholm", lägger resurser på barn och ungdomar och satsar på infrastruktur. För Östergötlands del är det beklagligt att inget positivt besked gavs om Ostlänken, bland andra Mathias Sundin har skrivit om vikten av regionsammanhållningen.

De kommande två veckorna lär det inte bli särskilt mycket bloggat med tanke på jobb och resor, men jag lever... ;)