Vård

En lite lugnare helg ger mig chansen att ta en liten närmare fundering kring hur jag ser på vården i Sverige och dess framtid.

Ett bra system
I grund och botten tycker jag att det svenska systemet kring sjukvård och äldrevård är sunt. Mina personliga erfarenheter av det är i stor omfattning bra och jag har träffat på ett antal både sympatiska, engagerade och kompetenta personer som har hjälpt mig och anhöriga med både det ena och det andra. Men, det kan naturligtvis alltid bli ännu bättre.

Tillgänglighet
Att ha tillgång till vård kan var direkt nödvändigt för att rädda liv. Därför känns det självklart att Linköping, Norrköping och Motala ska vara stora företrädare inom sjukvården i Östergötland - även med akutmottagningar.

Valfrihet
Regeringens reformer kring valfrihet både i sjukvård, exempelvis att kunna välja vårdcentral, och äldreomsorg, med lagen om valfrihet, är steg i helt rätt riktning. Att på ett enkelt och individcentrerat sätt skapa konkurrens i branschen är bra både för vårdtagare och utförare.

Det finns anledningar till att samhällets gemensamma, kvinnodominerade branscher har lägre löner. Det kan konkurrensen förhoppningsvis motverka, genom att belöna de kompetenta och framgångsrika. Det gör i längden att valfrihet inom vården är en jämställdhetsfråga, både för vårdtagare och utförare.

Patientsäkerhet
Den personliga integriteten är viktig att ha i åtanke även inom vården, när patientjournaler i praktiken bara är några musklick bort. Var och en bör ha rättighet att få tillgång till sin egen journal på lämpligt sätt, obehöriga bör inte ha det. Det kan låta som en självklarhet, men bara för det är det inte säkert att det är så i verkligheten.

Möjligheten att anmäla om någonting går fel är självklar, och regeringen har precis kommit med ett nytt lagförslag kring detta. I grunden låter det positivt, jag har inte satt in mig ordentligt i det för att kunna ha en djupare åsikt. Det kommer dock kritik (Expressen) mot att inte kunna överklaga beslut från den "nya" ansvarsparten Socialstyrelsen. Det kan jag till synes instämma i, att tumma på rättssäkerhet är generellt en farlig väg att gå.

Finansiering
Som socialliberal är det helt naturligt att hjälpas åt kring vård av olika slag. Därför bör en stor del av finansieringen komma från gemensamma medel, det vill säga skatt. Viss sorts kirurgi och hjälpmedel ska dock inte vara subventionerad om den inte är medicinskt befogad.

Frågan kring att lesbiska par får betala mer för insemination än heterosexuella par är till exempel intressant. Att kräva att de ska ha samma kostnadsnivå är i mina ögon att likställa homosexualitet med ett sjukdomstillstånd, vilket är fullständigt galet. Sett till individerna är det det självklart den sjuke som i första hand bör få hjälpen.

En relaterad, intressant fråga är den om andra gränsdragningar. Tandvård och glasögon finansieras inte alls på samma sätt som till exempel ryggproblem och hörapparater. Varför är det egentligen så? Det är gränser som helt klart är värda att ifrågasätta. Jag säger inte att jag har alla svar, tvärtom, men att fundera kring saker som i dag kan kännas självklara är nyttigt.

Teknik = framtid
Jag är helt övertygad om att tekniken har en stor plats att spela i framtidens vård, inte minst förebyggande, även om den aldrig helt kan ersätta det mänskliga mötet.

Det finns försök med lägenheter som är tekniskt utformade för att hjälpa äldre och personer med funktionsnedsättning att kunna bo kvar längre hemma (Sörliden). Det om något är livskvalitet och värt att bejaka så mycket det går! Det finns många andra exempel på hur teknik kan underlätta.

Även här kommer bredband in som en viktig aspekt. Det är inte bara ettor och nollor som skickas via datakommunikation i dag och i framtiden. Det kan vara lägesrapporter från hemmaboende patienter, det kan vara automatlarm och det kan vara röntgenbilder i kommunikation mellan läkare och patient. Finns det en teknisk infrastruktur värd namnet kan människor tack vare dessa hjälpmedel bo kvar länge, även på landsbygden.

Djurens läkande kraft
Många av de som har haft nära kontakt med djur vet hur lugnande, stimulerande och helande de kan vara. Hundar spelar i dag en stor roll i vården och vardagen, exempelvis för blinda och rörelsehindrade. Det finns i mitt tycke också utrymme att ge hundar, katter och andra lämpliga djur större möjligheter att få bidra (läs mer hos Linnéa Darell) i både sjukvården och äldreomsorgen.

Parboendegaranti
Att människor som har levt tillsammans länge ska behöva separera på grund av byråkrati är oacceptabelt. Folkpartiets förslag om parboendegaranti är ett steg i helt rätt riktning, både för den enskilda människan och för vården. I vissa fall är det ännu inte praktiskt genomförbart, men att ständigt ha ambitionen och strävan att uppfylla dessa önskemål bör vara självklart.

Tanke om äldrevårdscentraler
Barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar är i dag självklarheter, men äldrevårdscentraler är något som är okänt för de allra flesta. Även målgruppen "äldre" (hur man nu definierar ordet) är värd motsvarande uppmärksamhet. I ett första steg vore det lämpligt att införa specifika äldrevårdstjänster och på sikt sträva efter äldrevårdscentraler där det är lämpligt i Östergötland. Kanske kan även detta göra att fler kan bo kvar hemma längre (mer läsning i en motion från FP i Huddinge).

...och mycket mer
Det finns så klart många fler aspekter och frågeställningar inom vården, inte minst inom utbildningsväsendet. Det här var ändå ett försök att i grova drag ge min syn på saken. På återseende!