Valfilm: För din personliga integritet

Direktlänk till filmen: http://youtu.be/araDNDSi7mY

En människa som ständigt är övervakad är begränsad. En människa som är begränsad är inte fri. En människa som inte är fri kan aldrig nå sin fulla potential.

Utifrån mina liberala grundvärderingar vill jag arbeta för att försvara medborgarnas grundläggande rättigheter. Massövervakning och misstänkliggörande av oskyldiga medborgare utan konkreta brottsmisstankar ska motverkas, samtidigt som öppenheten ska främjas.

FRA-lagen, IPRED och Datalagringsdirektivet är direkta hot mot den personliga integriteten. Brevhemligheten är en grundläggande rättighet, oavsett om brevet är fysiskt eller virtuellt.

Öppen data och öppen källkod är däremot naturliga delar av både nuet och framtiden. Det är bara genom att lära av varandra och hjälpas åt vi kommer att kunna nå vår fulla potential.

Juridiken ska anpassa sig efter människorna, inte tvärtom. Det är dags att vakna och se Internet för vad det är - ett nytt sätt att leva och utvecklas, tillsammans.

Om du håller med mig tycker jag att du ska rösta på mig i valet den 14 september.

Ett viktigt nederlag för övervakningshysterin

Det blev visst en liten stund över just denna måndagkväll och jag tänkte härmed ägna några minuter åt en reflektion kring ett viktigt nederlag för övervakningshysterin. Ett tag ville jag kalla det en seger för oss som strider för individens rätt till sitt privatliv, men har övergått till den alternativa formuleringen.

EU-domstolen: Datalagringsdirektivet ogiltigt (DN)

Den svenska implementationen av datalagringsdirektivet är horribel och har följts av relaterade lagar som FRA-lagen och IPRED, vilka har tillfört löjliga mängder övervakning och fullständigt orimliga konsekvenser i form av oproportinerligt utdömda straff och fantasisummor i skadestånd.

Dessutom måste jag beklaga mig över att vår justitieminister Beatrice Ask åter igen hanterar situationen ytterst bristfälligt. Inte nog med att hon lyckas förvrida argumentationen så att Sveriges på tok för långtgående och försenade implementation av ett i grunden felaktigt EU-direktiv förvandlas till någonting "positivt" i hennes värld – hon har dessutom fel i sak.

"Svensk lagstiftning gäller i Sverige" var en av hennes kommentarer efter domen, vilket i klartext innebar att hon fortfarande stod fast vid att den horribla implementationen gällde. Detta trots att domstolen är mycket tydlig. Det Beatrice kanske har missat i sammanhanget är att EU:s lagstiftning gäller före svensk lag. Alltså gäller i praktiken inte svensk lagstiftning i detta fall, vilket också Post- och Telestyrelsen (PTS) konstaterar när de inte tänker vidta åtgärder mot de operatörer som slutar att lagra data om trafiken (artikel hos IDG). Sorry "Bea", men du är lika slut som justitieminister som datalagringsdirektivet är dött.

Som avslutning i detta inlägg vill jag skänka en tanke till anhöriga och vänner till den 19-åriga tjej som tragiskt avled i Skänninge efter en olycka i samband med en rallytävling. 2014 verkar fortsätta vara ett tragedins år i min närhet när det gäller dödsfall, det får gärna vara ett slut med det nu.

Jubileumsinlägg inför julen

Det har visst blivit dags för ett litet jubileum här i bloggen, nämligen inlägg nummer 250. I och för sig är det julstämningen som tar över allt mer i mitt liv just nu, men det läggs en trist dimma över stämningen. Anledningen stavas "Ipred".

Högsta domstolen fällde nämligen den före detta internetleverantören Ephone (SvD) i ett i mina ögon vansinnigt mål. Men, det är inte mycket annat att vänta med den lagstiftning som Sverige har fått på grund av båda de stora blocken. Enstaka ledamöter protesterar, men det hjälper inte.

Att vi har fått någon sorts privatpolis som ska snoka rätt på småbrottslingar är inte acceptabelt i ett rättssamhälle av Sveriges dignitet. Det är min absoluta ståndpunkt, och det kan ingen partipiska i världen ändra på.

Men, till något roligare. Häromveckan fick jag svar på två av mina motioner i fullmäktige i Mjölby kommun. Den ena handlade om att digitalisera utskicken till ledamöterna, och motionen ansågs besvarad i och med att den möjligheten kommer att finnas framöver. Vackert så.

Ännu mer glädjande för mig som person och politiker, och framför allt för kommunens invånare, är att min andra motion om att införa läsplattor i delar av Mjölby kommuns politiska liv är bifallen. Kommunstyrelsen kommer att vara tidigt ute, och jag vet att även andra nämnder självmant visat intresse att investera.

För det är just precis vad det är, en investering. Även om de ekonomiska beräkningarna är högst osäkra är det så att kommunen kommer att tjäna på det hela totalt sett. Hur värderar man miljövinster med minskad pappersanvändning och transporter, hur värderar man tidsvinster för politiker som hinner sätta sig in i frågor på ett bättre sätt och hur värderar man att ett antal av kommunens anställda får ett mer givande innehåll i sitt arbete? Det går inte att uttrycka i kronor och ören rakt av, men har definitivt ett värde som måste läggas till helheten.

Med det sagt återvänder jag nu till julstöket och önskar alla där ute i världen en riktigt god jul och ett fantastiskt gott nytt år!

Jag äger mitt namn...

Ett kort inlägg om nätet och att googlas som individ, efter SVT:s dokumentär i kväll. När jag gick i gymnasiet vet jag att sökträffar på "Tobias Josefsson" hade stor konkurrens av en golfspelare, men nu "äger" jag skönt nog mitt eget namn.

Testa gärna med mitt namn, eller ditt eget!

Öh, överdriven övervakning? Sannerligen, SÄPO ska separeras!

De senaste dagarna har vi kunnat läsa och höra om det som aaaldrig skulle kunna hända i den vansinniga FRA-lagens spår... nämligen det numera alldeles för välkända ordet "ämnesglidning". SÄPO och militären (FRA) skulle självklart hållas separata och inte blanda sina verksamheter, hette det.

Nu vet vi hur mycket det var värt, statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga FRA-anhängare. Nu vet vi också hur mycket Socialdemokraternas löfte om att riva upp FRA-lagen var värt. Kombinera det med datalagringsdirektiv, IPRED2 och annan idiotisk och överdriven massövervakning så är centrala delar av 1984 inte längre en dystopi utan en del av det "demokratiska" samhället Sverige.

Förstå mig rätt, övervakning och "signalspaning" kan vara viktiga och motiverade delar av både polisens och militärens arbete. Men, massövervakning av i praktiken hela befolkningen är det inte.

Det är tyvärr sådana här frågor som gör att jag inte går ihop med etablissemangets politik på riksplanet. Ideologin och grundidéerna är det sannerligen inget fel på i Folkpartiet och jag känner mig hemma i stort, men när det gäller integriteten har liberalismen hamnat i skymundan för makten och rädslan för terrorismen. Beklagligt. Bedrövligt.

Vi måste stå upp för vårt samhälle, inte sänka det.

"Låt bli min mjölpåse!"

I dag har jag tacknämligt nog fått en insändare/debattartikel publicerad i Östgötatidningen. Eftersom den inte finns på nätet (än) så delar jag med mig av den här.

Låt bli min mjölpåse!

Vi som kandiderar till platser i kommunfullmäktige har på Östgötatidningens hemsida fått möjligheten att redovisa för väljarna vad vi tycker och tänker i ett antal frågor.

I skrivande stund är det enbart nio personer, varav fyra från Folkpartiet, som har tagit ställning. Det är på tok för dåligt, men trots det magra antalet svarande finns det slutsatser att dra.

Ett av de påståenden som de svarande har ställts inför lyder: ”Det ska bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning”.

Principiellt är jag emot den utökade övervakning som växer fram. Storebrorssamhället i Orwells klassiska ”1984” kommer allt närmare i och med att all vår e-post, alla våra telefonsamtal och mycket av våra rörelser övervakas och registreras. Orubbliga friheter i vårt samhälle är faktiskt hotade i grunden och processen måste stoppas.

Flera ledande politiker inom Socialdemokraterna i Mjölby har svarat att de vill göra det lättare att få tillstånd för kameraövervakning.

”Den som har rent mjöl i påsen har heller inget att dölja” svarar Miko Månsson. ”Har man inget att dölja så är kameraövervakningen trygghetsskapande” svarar Carina Jönsson.

Motiveringarna är skrämmande naiva. Även om jag har ”rent mjöl i påsen” uppskattar jag inte att få minsta rörelse övervakad och registrerad. Jag vill inte få min e-post uppsnappad och mina telefonsamtal registrerade. Jag vill inte godtyckligt fastna på en videofilm när jag tar en promenad. Jag vill inte ha en övervakningskamera i mitt hem, oavsett hur rent mitt mjöl råkar vara.

Vad som är ”rent mjöl” varierar dessutom beroende på vem som har makten. Inställningen som dessa ledande socialdemokrater i Mjölby har är direkt farlig. Om den som har kontrollen har skitiga fingrar finns inget rent mjöl kvar i påsen när den är genomrotad.

Visst kan övervakningskameror fylla ett syfte, men dagens tillståndssystem är tillräckligt tillåtande redan som det är. Dessutom är det förebyggande arbetet så enormt mycket viktigare än kameror för att minska brott och skadegörelse, eftersom kameror tenderar att flytta problemet någon annanstans. Det kan ingen mjölpåse i världen ändra på.

Tobias Josefsson, Folkpartiet i Mjölby
Tredje namn till kommunfullmäktige
Nionde namn till riksdagen

Förtjänt frihet få förunnat?

Jag och några andra av våra folkpartistiska kandidater har anmält oss till Östgötatidningens valsida inför valet 2010, där vi får presentera oss och redogöra för våra åsikter. Det är roligt att se de små gradskillnaderna oss emellan, men framför allt slående att se skillnaderna gentemot de två socialdemokratiska kandidater som anmält sig. Det är ju bra att ideologin verkligen syns även i sakfrågor!

Ett häpnadsväckande citat kommer från Mikko Månsson (S). Han får precis som övriga ta ställning till påståendet "Det ska bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning", men gör det på ett skrämmande sätt.

Delvis enig: Den som har rent mjöl i påsen har heller inget att dölja.

Jag ber att få kontra med ett berömt liberalt citat av Benjamin Franklin.

De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet.

Nu ska det lagas ugnsbakad fläskfilé.