Förväntansfull folkpartist fortsätter fundera

Jisses, vad tiden går. Både jul och nyår har passerat sedan förra inlägget - och nu är det hög tid att ta tag i skrivandet igen. Julfirandet blev lugnt och skönt på hemmaplan, precis som nyåret då ett par av brorsdöttrarna var på besök.

I politiken är det nytt år, vilket innebär att de nya nämnderna och styrelserna (med mera) kommer att ta över. För min del är det Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som kommer att vara huvuduppdraget, det känns både utmanande och spännande. Jag är minst sagt förväntansfull, på olika sätt.

I övrigt har vi dagen före nyårsafton fått hem de två hästarna, som nu har det bra här hos oss. Nordsvenskarna Tillan och Dolly (varav minst en är dräktig) knaprar både på hösilage (vilka ord man får lära sig) och våra träd om dagarna... För min del är det roligt att sakta och säkert få lära mig hantera hästar och få dem som en del av vardagen. Det är helt nytt, och jag vet att Maria älskar det och mår bra av det.

Vi har även blivit med ny katt för inte så länge sedan, namnet är Atos och rasen är exotic (en sådan där med intryckt nos, stackaren). Han fick komma hit, eftersom min bror med familj flyttat från hus till lägenhet. Atos, eller Hasse som han också får heta eftersom hans "mustascher" gör honom väldigt lik en viss Alfredson, är lite underlig men samtidigt väldigt snäll och go´.

Även den här vintern blev annars rejält snörik, även om vi nu för första gången får uppleva töväder. Det gör det lite lagom svårt att ta sig upp/ner för backen här hemma, men vi har löst det bra än så länge.

I övrigt är det jobb som gäller, i morgon ett besök i Jönköping, bland annat. Stimulerande, även det. Och just ja, min mor fyller år i dag - och har fått gratulationer, så klart. Over and out.

Första framträdandet förevigat, fast felaktigt...

Det är nu lördagkväll och mörkret har lagt sig över skogen, trots att snön har fallit även i dag med skottning som följd och kommer att falla i morgon med ännu mer skottning som följd.

Det är nu mindre än en vecka kvar till julafton och några som det känns både intensiva och intressanta jobbdagar är kvar innan några dagars julefrid här hemmavid. Jag ser fram emot det, men även nyåret då vi också får sällskap av brorsdöttrar!

I tisdags var det hur som helst dags för årets sista sammanträde i Mjölbys kommunfullmäktige och för första gången som invald ledamot klev jag upp i talarstolen. Jag har tidigare stått där när mitt medborgarförslag togs upp första gången, och historiskt nog fick jag just denna gång vara med och besluta om resultatet av mitt eget förslag - ett nytt IT-infrastrukturprogram som framför allt kommer att gynna landsbygden i kommunen.

Jag valde att gå upp och säga några ord kring detta, men även tidigare under kvällen kom den "riktiga" debuten, nämligen i samband med debatten om en motion kring frukt i förskolan. Ämnet är väl uttjatat för de flesta vid det här laget på det lokala planet, men frågan berör bevisligen. Min ståndpunkt är i varje fall att kommunfullmäktige inte ska gå in och detaljstyra i nämndernas verksamhet, om det inte verkligen är direkt nödvändigt. Så är inte fallet i denna fråga.

Några dagar senare tog Corren upp ärendet, bland annat med mitt inlägg som en del av artikeln. Det var roligt att se, men tyvärr hade mitt efternamn bytts ut. Nåja, de kommer att bli varse vad jag heter så småningom... ;)

På sammanträdet fick vi också för första gången höra Sverigedemokraternas gruppledare (de har två mandat, den andra stolen har ännu inte fyllts trots att det finns ett namn) Björn Stridbeck från talarstolen. Ämnet var demokrati och ett påfallande okunnigt angrepp på övriga partier som inte "erbjudit" några platser till SD.

Fakta är att två mandat inte räcker för att garanteras plats, enligt det svenska valsystemet, i en kommun som Mjölby. Det upplyste även ordföranden Jörgen Oscarsson (S) om. För att få plats krävs så kallad teknisk valsamverkan, och med tanke på att alla övriga partier ingår i stora block är det ingen som varken behöver eller vill samarbeta med SD. Tufft, men knappast odemokratiskt.

Oavsett var det intressant att Stridbeck bad om ordet, och tog det. Vi får se vad han (och eventuell partikollega) har att komma med framöver.

Som avslutning på sammanträdet kan jag rapportera någonting roligare, nämligen avgående kommunalrådet Monika Gideskog (M) och hennes avslutningstal, eller vad man ska kalla det.


Iförd kaptensutstyrsel, i egenskap av kapten för Alliansen samt SPI som har styrt mjölbyskeppet den gångna perioden, utlovade hon rejält med krut framöver. Men nu, i egenskap av kapten Jack Sparrow och hans allierade pirater i opposition... befriande humor, tack för det!

Jag har också varit på kommunhuset senare under veckan och inlett processen med att få passerkort. Men, det var inte det lättaste eftersom ansökan ska skrivas under av ansvarig förvaltningschef... eh, vem är det för en fullmäktigeledamot? Nämnden jag numera hör till är utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, men där finns just nu inte ens någon förvaltningschef. Jag återkommer i frågan.

I övrigt har jag i dag imponerats av de svenska handbollsdamernas framfart i EM-slutspelet. Finalen och den inspelade VM-platsen är mycket välförtjänta, det ska bli intressant att se finalen också. Det är inte utan att jag blir lite lagom spelsugen själv igen... men för det krävs tid. Det är svårt att ta sig den tiden, när man har så mycket annat intressant på gång.

Sanslös snöig, solig, svinkall söndag

Otroligt vackert, inte sant? Det tycker åtminstone jag... det här är alltså den vy som mötte mig under dagens snöskottning på stalltaket, när jag väl arbetat mig upp till takåsen som syns i nederkant på bilden.

Kylan är på väg tillbaka, men det fysiska arbetet som låg i fokus i dag värmde. Hundarnas tassar tyckte däremot inte om kylan efter ett tag, men nu ligger de tryggt och snusar i husses och mattes varma säng...

Lite matlagning och matlådor har det självklart också blivit den här helgen, men jag lyckas fasiken inte att få pannbiffarna att hålla ihop ordentligt... Efter att ha använt den allsmäktiga sökmotorn har jag nu hittat ett antal tips på vad som kan motverka sönderfallet.

Helgens stora nyhet är annars självmordsbombaren (?) i Stockholm. Jag vet inte riktigt vad jag ska kommentera det hela med, men det är skönt att bo på landsbygden.

På tisdag är det dags för kommunfullmäktige i Mjölby och jag räknar med att kliva fram till talarstolen ("stol"?!) åtminstone ett par gånger. Frågorna kommer jag att behandla lite närmare i efterhand, men det handlar i varje fall om frukt och IT. Frukti(g)t värre.

Många matcher med matchande misär

Huj... jag insåg just att jag inte bloggat på ett tag och att tiden har gått väldigt fort de senaste veckorna. Nu befinner jag mig i varje fall i Sundsvall på mellanlandning söderut för ett besök i Gävle i morgon innan jag på fredag beger mig hemåt mot Östergötland och min saknade familj.

Så här har de senaste dagarna sett ut, i grova drag.

Onsdag 24/11: Norrtälje
Torsdag 25/11: Örnsköldsvik, MODO-Timrå 1-5
Fredag 26/11: Sundsvall, Sundsvall-Växjö 4-6
Lördag 27/11: Sundsvall, Timrå-Luleå 1-4
Söndag 28/11: Umeå, Teg-Björklöven 4-6
Måndag 29/11: Luleå, Luleå-Frölunda 2-4
Tisdag 30/11: Skellefteå, Skellefteå-MODO 1-4
Onsdag 1/12: Sundsvall

Sex raka dagar med hockeymatcher live, sex raka bortasegrar... men i kväll är det lugn och ro som väntar. I morgon Brynäs-Färjestad, kanske läge att sätta en slant på bortaseger...

Saknar svenska socialdemokratin Sahlin?

Intressant söndag med däckbyte, takpannearbete, social samvaro med goda vänner, besked om Mjölby Hockeys 8-2 mot Sunne och om Mona Sahlins avgång.

Det sistnämnda känns... ja, så där. Personligen har jag inte haft förtroende för Sahlin, men i ärlighetens namn har hon blivit starkare och starkare. Jag ser bara ett annat namn som skulle vara bättre för partiet i dagsläget och det är självklart Margot Wallström. Andra namn som nämns är Thomas Bodström (i exil), Ulrica Messing (skulle inte tro det), Tomas Östros ("är en idiot!"), Jytte Guteland (?!?!) eller Ilja Batljan (vem?)... nej, skulle inte tro det.

Det är spännande tider som väntar landets största oppositionsparti. Jag är glad att jag slipper vara inblandad...

Lugn, lyckad "ledig" landstingslördag

Den här veckan har varit relativt lugn jobbmässigt, i och med att Elitserien har landslagsuppehåll. Några kollegor har passat på att ta ut kompledighet, själv har jag jobbat hemifrån ett par dagar och fått sitta i skön tystnad tillsammans med husdjuren. Känslan är också att jag har fått en hel del gjort kring administrativa bitar och exempelvis programmering som inte riktigt hinns med i det löpande arbetet.

Men nog om det, i dag lördag har politiken fått stå i centrum. Tillsammans med upp emot ett hundratal andra folkpartister har jag befunnit mig på Valla folkhögskola i Linköping och som ombud för Mjölbys lokalavdelning fått vara med och besluta om vilka personer som får befolka partiets olika tilldelade uppdrag i och omkring landstinget.

Valberedningen har det i de här sammanhangen minst sagt en tuff uppgift, när lokalavdelningar av olika storlek och med olika intressegrad ska mixas ihop till en helhet. Revirpink, personkemi och annat spelar in - men jag måste säga att denna valberedning lyckats över förväntan. Visst blev det några diskussioner och en sluten votering, men det är inte mer än man kan räkna med. En stor eloge ditåt, alltså!

För vår lokala del är de "stora" posterna att Carina Johansson får fortsätta som ordinarie ledamot i Östsam, med Sven-Åke Persson som ersättare. Mycket välkommet! Även andra som Siw Clasén och Björn Asserhed från vårt område fick hedervärda uppdrag.

Via en sväng i kommersialismens högborg (Tornby...) tog jag mig därefter hemåt till matlagning, och lugn och ro. Dessutom fick nya bilen för första gången på några dagar ta sig uppför backen här hemma, snön hade smält/regnat bort. I morgon åker vinterdäcken på...

Politisk premiär passerad - födsel framkallar förändring?

I går deltog jag i mitt första uppdrag som "riktig" politiker, närmare bestämt i rollen som ledamot av fullmäktige i Mjölby kommun. Det gick relativt smärtfritt och det var mest formalia som avhandlades (val av ordförande etc, valberedning och avsägelser) under de ca 20 minuter som mötet pågick.

Ändå var det på något sätt högtidligt och ärofyllt, åtminstone enligt mig själv. Tydligen var det också en ovanligt hög närvaro på uppropet, det var bara ett fåtal ledamöter och ersättare som inte kunna finnas på plats. Det visar också på att det finns ett positivt engagemang!

Den 16:e är det dags för nästa fullmäktigesammanträde, som den gången inträffar på dagtid klockan 13:30. Budgeten är huvudämnet och då lär det väl förhoppningsvis bli en mer intressant upplevelse ur ren politisk synvinkel. Efter ett par år som åskådare, och ett inhopp i talarstolen i samband med mitt medborgarförslag, känns det nästan lite konstigt att jag är en del av fullmäktige. Jag har en röst, och rätten att tala. Jag känner mig hedrad, inte minst av de som röstat på både mig och Folkpartiet, och dessutom av mina vänner i partiet som bidrog till att jag hamnade så pass högt upp på listan som tredje plats.

Framöver kommer vi också att närmare gå in på diskussioner kring konkreta uppdrag i de olika nämnderna, även där ska det bli intressant att se om jag hamnar där jag hoppas. Oavsett är det en väldigt kompetent uppsättning människor som vill ställa upp för Folkpartiet, måste jag säga. Visst är jag partisk, men det ÄR många bra människor som engagerar sig.

För övrigt är frågan om, och i så fall när, det är dags att byta namn på den här bloggen. Som politiker är jag väl egentligen i och med gårdagens möte född... fast det är väl en tolkningsfråga kanske, och en karamell som jag får suga på framöver.

Förresten, nu kanske du har chansen att bli arbetskamrat med mig. Ta en titt på dagens jobbannons!