Lugn, lyckad "ledig" landstingslördag

Den här veckan har varit relativt lugn jobbmässigt, i och med att Elitserien har landslagsuppehåll. Några kollegor har passat på att ta ut kompledighet, själv har jag jobbat hemifrån ett par dagar och fått sitta i skön tystnad tillsammans med husdjuren. Känslan är också att jag har fått en hel del gjort kring administrativa bitar och exempelvis programmering som inte riktigt hinns med i det löpande arbetet.

Men nog om det, i dag lördag har politiken fått stå i centrum. Tillsammans med upp emot ett hundratal andra folkpartister har jag befunnit mig på Valla folkhögskola i Linköping och som ombud för Mjölbys lokalavdelning fått vara med och besluta om vilka personer som får befolka partiets olika tilldelade uppdrag i och omkring landstinget.

Valberedningen har det i de här sammanhangen minst sagt en tuff uppgift, när lokalavdelningar av olika storlek och med olika intressegrad ska mixas ihop till en helhet. Revirpink, personkemi och annat spelar in - men jag måste säga att denna valberedning lyckats över förväntan. Visst blev det några diskussioner och en sluten votering, men det är inte mer än man kan räkna med. En stor eloge ditåt, alltså!

För vår lokala del är de "stora" posterna att Carina Johansson får fortsätta som ordinarie ledamot i Östsam, med Sven-Åke Persson som ersättare. Mycket välkommet! Även andra som Siw Clasén och Björn Asserhed från vårt område fick hedervärda uppdrag.

Via en sväng i kommersialismens högborg (Tornby...) tog jag mig därefter hemåt till matlagning, och lugn och ro. Dessutom fick nya bilen för första gången på några dagar ta sig uppför backen här hemma, snön hade smält/regnat bort. I morgon åker vinterdäcken på...

Sjukdom sänker socialliberal sängliggare

I går tvingades jag tyvärr kapitulera på jobbet och inse att jag gått och blivit sjuk. Det är kanske inte så konstigt i och med att "frugan" varit sjuk tidigare i veckan, men det känns ändå ovant. Efter en bra natts sömn och några ytterligare timmars dito nu under fredagen känns det i varje fall bättre.

Tack vare bra chefer och bra arbetskamrater känns det ändå tryggt, jag vet att jobbet blir bra gjort även utan mig. Det är en förmån att få känna sig viktig och behövd på jobbet, men det är inte heller nyttigt att vara helt oumbärlig eftersom man då inte "kan" vara borta... Långsiktigt arbete med det här på min arbetsplats har gett utdelning, och det är jag tacksam för!

Jag tänkte nu ta tillfället i akt för lite politisk reflektion, när hjärnan tillåter en liten stund. En summering av valet för egen del visar att min ytterst lilla personvalskampanj som jag hann med gav relativt god utdelning och gör att jag känner mig minst sagt inspirerad inför nästa valrörelse. Vi det laget har jag förhoppningsvis blivit mer känd generellt här i Mjölby kommun och jag lär också spara några semesterveckor inför valet... Då är ju dessutom gränsen för personkryssning 5% och inte 8% som det här året.

I kommunvalet (länk) fick jag 30 personröster och tackar ödmjukast för det! Vi i Folkpartiet gjorde ett relativt bra val och ökade från 7,64% till 8,55% - vilket gör att vi är tredje största parti! Vi stärkte alltså vårt fjärde mandat avsevärt jämfört med det knappa valet 2006. Carina Johansson och Jim Kellander blev välförtjänt kryssade som etta och tvåa på listan och "sitter säkert", som det så vackert heter. Tredje platsen går till mig själv och den fjärde till Anna Bernemalm, som dock tyvärr kommer att flytta ifrån oss. Därmed kommer Curt Karlsson in på den fjärde platsen och Kolstad-bygdens krafter väger därmed upp mantorparnas! ;)

I mitt eget distrikt Mjölby 4 ökade Folkpartiet från 4,70% till 6,23% och jag hoppas naturligtvis att jag har haft en del i det. Bara att synas, visa engagemang, ta sig tid att dela ut information även utanför tätorten och inte minst att lyfta fram landsbygdsfrågorna tror jag är en viktig del. Även i Mjölby 7 där jag lade lite krut ökade Folkpartiet från 6,13% till 8,13% och är därmed tredje största parti. Förhoppningsvis även här för att en lokal politiker visat engagemang.

Tyvärr ser det ju ut som en rödgrön minoritet ska försöka styra kommunen den kommande mandatperioden och svansföringen är förvånansvärt hög inom Socialdemokraterna trots att de backade en hel del och tappade ett mandat. Det är bara att önska de nya styrande lycka till, men samtidigt undrar jag hur/om de verkligen har tänkt till när de nu låter Sverigedemokraterna bli vågmästare.

I landstingsvalet (länk) fick jag 13 personröster och tackar även här för det! I dagsläget är inte landstinget mitt främsta intresseområde och jag stod ju på blott 15:e plats, men i framtiden vet man aldrig. Inte minst kollektivtrafik är en fråga som hör till mina kärnfrågor. I vår lokala valkrets i västra länsdelen gick Folkpartiet också lite framåt från 5,83% till 6,09% vilket gör att Carina Johansson välförtjänt behåller sin plats - hon kryssades av inte mindre än 154 personer.

I riksdagsvalet (länk) fick jag inte mindre än 59 röster, mycket värmande! Ett antal vänner och bekanta även från Linköping med omnejd har berättat att de mer eller mindre oväntat kryssat mig och det känns ju så klart riktigt bra. Om jag därigenom lockat någon extra röst till Folkpartiet, inte bara inom detsamma, så känns det naturligtvis positivt. Karin Granbom Ellison sitter kvar som Östergötlands representant, och är partiets yngste riksdagsledamot!

Partiet backade i och för sig i riket, men i Östergötland gick vi aningen framåt från 6,53% till 6,80%. 1900 fler personer i länet röstade på FP, och fler ska det bli. Men, då krävs det en utveckling åt rätt håll - det socialliberala, inte det batongliberala. Mer om det kommer i ett annat inlägg när kraften finns, för det finns en hel del att jobba med på riksplanet...

Det var allt för i dag, nu försöker jag återvända till sömnens förlovade land.

Positiv paus passar potentiell politiker

Just nu har jag en liten "sovmorgon" och är hemma några extra timmar under förmiddagen, innan jag via blodgivning i Mjölby beger mig in till jobbet i Linköping. Frukost väntar nu, därefter en välbehövlig hundpromenad!

Som valresultatet ser ut kommer jag alltså in i kommunfullmäktige och det glädjer naturligtvis. Hur styret kommer se ut är dock fortfarande högst oklart och det är mycket upp till Miljöpartiet.

- Alliansen, SPI och Miljöpartiet: 23 mandat av totalt 45, alltså en stabil majoritet.
- S+V+Miljöpartiet: 22 mandat av totalt 45, alltså en minoritet och högst instabil.

Om endast S, V och MP anser sig kunna styra kommunen får de göra det med passivt stöd av Sverigedemokraterna, vilket inte är särskilt troligt generellt och inte heller någonting som de vill göra. Att spräcka Alliansen är inte heller något alternativ.

Nog för att jag är partisk, men visst är det första alternativet betydligt bättre? Dessutom behöver Alliansen skärpa till sin miljöpolitik och där tror jag att Miljöpartiet kan vara ett positivt bidrag - inte minst lokalt.

Mer läsning: Corren

Möjlig misär Mjölbys missöde - Bravo Boxholm!

Det är minst sagt blandade känslor denna historiska valkväll. Sverigedemokraterna har kommit in i Riksdagen, samtidigt som Alliansen är största regeringsalternativ. Vi får väl i och för sig vänta till onsdag med slutlig sammanräkning, men särskilt mycket lär nog inte hända...

I Mjölby går Folkpartiet framåt men det är tyvärr en oklar situation majoritetsmässigt. Alliansen har 20 mandat, plus sannolikt stöd av SPI med 1 mandat. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans har 20 mandat, Miljöpartiet har 2 mandat. Sverigedemokraterna är nya i kommunfullmäktige och har 2 mandat. Det kommer att bli intressanta dagar...

Generellt över alla val får jag nog säga att Folkpartiet gör ett relativt bra val och vi är nu tredje största parti i Mjölby kommun! Vi behåller våra fyra mandat i fullmäktige och jag personligen kommer av allt att döma att få en plats. Ett jättestort tack går därför ut till alla er som har kampanjat, arbetat och/eller röstat på en liberal röst!

Dessutom vill jag avsluta positivt och skicka ett stort grattis till Folkpartiet i Boxholm och främsta namnet Eva Bremer, som sent i valrörelsen tog steget in i politiken. Resultatet - 3,1% av rösterna och 1 mandat - bra jobbat!

Valdag! Vidriga vandaler, virriga valarbetare...

I morse var jag tidigt uppe för att åka runt i grannkommunen Boxholm och se till så att Folkpartiets valsedlar (med kryssbara namn) för riksdag och landsting fanns på plats i de tre vallokalerna. Jag var till och med för tidig och fick vänta på att valarbetarna skulle dyka upp - men det gjorde de som de skulle, de var trevliga och allt gick rätt till!


Därefter åkte jag till Mjölby för att rösta själv, vid Kvarnparken. Vid infarten till parkeringen fanns ett antal politiska plakat uppsatta, varav flera var vandaliserade. Bland annat fästet för min partikollega Karin Granbom Ellisons affisch var förstörd (notera de trasiga stolparna) precis som både SPI:s och Sverigedemokraternas.

Däremot satt Socialdemokraternas och Kristdemokraternas affischer uppe, vilket får mig att dra slutsatsen att det antagligen "bara" är ren jäkelskap som ligger bakom och inte politik. Hur som helst gjorde jag så gott jag kunde för att få ordning på röran, för alla partiers räkning.

Min röstning gick därefter utan problem, allt ordnat och fint vid ungefär kvart över åtta. Nu, några timmar senare ringde däremot min fru som även hon varit och röstat - och rapporterade att valsedlarna för många av partierna var helt slut!

"Normala" år brukar partierna själva ansvara för att fylla på, men i år är direktiven annorlunda och det ska göras av valarbetarna själva. Därför blev jag mycket upprörd över att de i vår vallokal uppenbarligen inte visst om detta, alternativt struntade i det. Jag är dock inte så konspiratoriskt lagd att jag tror att socialdemokraten som tog emot mina röster är avsiktligt inblandad.

Det var naturligtvis inte bara Folkpartiet som drabbats, men trots påpekanden från ett antal olika personer i vallokalen gjorde valarbetarna ingenting åt problemet. Jag brukar inte gilla att använda kvällstidningsuttryck, men "bedrövligt" är ett ord som ligger väldigt nära till hands.

Ansvariga personer är kontaktade och förhoppningsvis löser det sig - men det ska över huvud taget inte få hända.

Nåväl, nu är det bara vänta och hålla tummarna... det lär säkerligen bli en spännande kväll, oavsett resultat!

Mer om vandalisering: Per Pettersson

Valdag. Viktigt välja vinnare? Vurma värdegrund!

I morgon är det 19 september och dags för tre olika val. Mängder av sakfrågor har diskuterats till höger och vänster (och i mitten) under dagar, veckor och månader.

Det är inte underligt att folk är förvirrade. Socialdemokraternas tänkte statsminister står och säger "vi har ingenting emot att sänka skatter" samtidigt som Moderaterna kallar sig "Sveriges enda arbetareparti"... Kommunister och miljökramare samarbetar. HBT-skeptiker och liberaler samarbetar. Ett öppet främlingsfientligt parti kan vara på väg in i riksdagen. Sverige är inte riktigt i ordning...

Just därför känner jag mig trygg i Folkpartiet. Jag känner mig trygg med liberalismen som rättesnöre - och mer konkret socialliberalismen. Jag tror på individen och dennes rätt att få bestämma över sitt eget liv, samtidigt som jag värnar om de som behöver stöd och hjälp. Det finns ingen motsättning mellan de två delarna, tvärtom.

Många svenskar kallar sig liberala, men det är långt ifrån alla som röstar liberalt. Därför är min uppmaning till dig som läser det här att tänka till - var står du ideologiskt? Röstar du enligt det? Borde du rösta enligt det?

I morgon är det den 19 september. Har du inte förtidsröstat, så gå och rösta! Rösta på en ideologi som passar dig! Kanske är det liberalismen, men det kan jag bara hoppas på.

Huvudsaken är ändå att du går och röstar. Tack för ordet!

Dråpligt driven debatt, diskussionen dog

Morgon, och två olika TV-debatter med folkpartistiska representanter. Först Tobias Krantz i TV4, mot Rossana Dinamarca (V), där det snudd på spårade ur kring högskolan. Krantz stod mest och väntade på att få ordet, men fick det knappt och det var som jag uppfattade det en underlig snedvridning av talartiden. Fullständigt meningslös "debatt", tyvärr.

Därefter Nyamko Sabuni mot Alice Åström (V) i integrationsfrågor i SVT. Betydligt bättre styrd debatt, men jag vet inte om man kom fram till något särskilt intressant. Nyamko är hur som helst väldigt duktig i sin roll, det är väl det jag kan konstatera.

En ny dag väntar!

Säker seger? Sällan! Stundande svängningar snarare sannolika

Det här pratet om att "ta ut segern i förskott", "valet är avgjort" och andra påhitt är mest fånigheter. Glöm allt snack om att valet är avgjort en vecka i förväg. Glöm det!

Mona Sahlin var riktigt bra i gårdagkvällens debatt, även om jag gillade Fredrik Reinfeldt också. "Semestrande" och lediga oppositionspolitiker, ivrigt påhejade av underligt agerande fackförbund och andra bundsförvanter, kommer att köra stenhårt den här veckan. Den som tror någonting annat tror helt fel!

I bloggosfären finns i dag annars en hel del prat om att Alliansen är det just nu givna valet för den som vill motarbeta Sverigedemokraterna. Visst ligger det något i det - oavsett vem som vinner är en majoritetsregering önskvärd om SD samtidigt kommer in i riksdagen.

Bloggar: Seved Monke, Mark Klamber, Rasmus Jonlund, Marcus Grundén, Olov Lindquist, Frispinn, Erik Svansbo, Mary X Jensen, Per Altenberg.

I morgon ska jag ut och promenera i politikens tjänst, innan jobb väntar under eftermiddag och kväll. Jag kan för den delen lova att det finns gott om promenad- och pratvilliga politiker i det borgerliga blocket också - och någon seger finns inte uttagen i förskott. Glöm det, nu gäller det.

Jag vill ha ett samhälle där individens egen förmåga och möjlighet att styra över sitt eget liv, i kombination med solidaritet för den som behöver, får råda.

Därför lägger jag min röst på Folkpartiet Liberalerna den 19 september - både i kommun-, landstings- och riksdagsval

Takläggare traskar tryggt, tar tillfälle till tyckande

Jag, min fru (jag börjar vänja mig vid att säga det nu efter tre månader som gift) och våra två största fyrfota vänner har precis kommit in från duggregnet efter att ha "avslutat" den första delen av läggning av takpannor på det blivande stalltaket. Det var skönt att göra någonting fysiskt också denna dag, utöver diverse andra saker som skulle göras med både politik och privatliv.

Gårdagens dag på travet (läs mer här) i Mantorp är avklarad, med bravur. Det kändes som att oväntat många själva tog kontakt med oss för att prata politik på ett eller annat sätt och det är självklart hoppfullt. Det är också nyttigt för mig, i min första valrörelse.

Annars är det som vanligt mängder av positiva opinionsundersökningar som strömmar in och den ena förklaringen efter den andra dyker upp till varför det ser ut som det gör, eller inte. Ett argument som jag har svårt att förstå från oppositionen är att valrörelsen handlat om "fel saker". Är det inte i så fall bara ett erkännande av deras eget misslyckande?

Eller kan det till och med vara så att folk prioriterar andra saker än Sahlin, Ohly och Wetterstrand (och så Eriksson, ja...)? Väljarna kanske vill bestämma över sina egna liv, väljarna kanske tror att Alliansen har en bättre politik för jobb och välfärd, väljarna kanske helt enkelt vill fortsätta i fyra år till med regeringens politik?

Ibland är svaret enkelt. Ibland är svaret svårt. Efter valet den 19 september får vi hur som helst facit på hur väljarna har röstat. En vecka kvar!

"Låt bli min mjölpåse!"

I dag har jag tacknämligt nog fått en insändare/debattartikel publicerad i Östgötatidningen. Eftersom den inte finns på nätet (än) så delar jag med mig av den här.

Låt bli min mjölpåse!

Vi som kandiderar till platser i kommunfullmäktige har på Östgötatidningens hemsida fått möjligheten att redovisa för väljarna vad vi tycker och tänker i ett antal frågor.

I skrivande stund är det enbart nio personer, varav fyra från Folkpartiet, som har tagit ställning. Det är på tok för dåligt, men trots det magra antalet svarande finns det slutsatser att dra.

Ett av de påståenden som de svarande har ställts inför lyder: ”Det ska bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning”.

Principiellt är jag emot den utökade övervakning som växer fram. Storebrorssamhället i Orwells klassiska ”1984” kommer allt närmare i och med att all vår e-post, alla våra telefonsamtal och mycket av våra rörelser övervakas och registreras. Orubbliga friheter i vårt samhälle är faktiskt hotade i grunden och processen måste stoppas.

Flera ledande politiker inom Socialdemokraterna i Mjölby har svarat att de vill göra det lättare att få tillstånd för kameraövervakning.

”Den som har rent mjöl i påsen har heller inget att dölja” svarar Miko Månsson. ”Har man inget att dölja så är kameraövervakningen trygghetsskapande” svarar Carina Jönsson.

Motiveringarna är skrämmande naiva. Även om jag har ”rent mjöl i påsen” uppskattar jag inte att få minsta rörelse övervakad och registrerad. Jag vill inte få min e-post uppsnappad och mina telefonsamtal registrerade. Jag vill inte godtyckligt fastna på en videofilm när jag tar en promenad. Jag vill inte ha en övervakningskamera i mitt hem, oavsett hur rent mitt mjöl råkar vara.

Vad som är ”rent mjöl” varierar dessutom beroende på vem som har makten. Inställningen som dessa ledande socialdemokrater i Mjölby har är direkt farlig. Om den som har kontrollen har skitiga fingrar finns inget rent mjöl kvar i påsen när den är genomrotad.

Visst kan övervakningskameror fylla ett syfte, men dagens tillståndssystem är tillräckligt tillåtande redan som det är. Dessutom är det förebyggande arbetet så enormt mycket viktigare än kameror för att minska brott och skadegörelse, eftersom kameror tenderar att flytta problemet någon annanstans. Det kan ingen mjölpåse i världen ändra på.

Tobias Josefsson, Folkpartiet i Mjölby
Tredje namn till kommunfullmäktige
Nionde namn till riksdagen

Prioritera populära pendeltåg

Jag har nyss kommit in efter att ha tagit en nypa luft och njutit av sval kvällsluft tillsammans med en trio fyrfota vänner. Innan dess har jag bland annat jobbat och trängts med ett stort antal andra människor på ett överfullt pendeltåg. Ett tåg i morse var nämligen inställt och det fick smått kaosartade effekter för det efterföljande.


Det är ett bra tecken för mig som gillar Östgötatrafikens pendeltåg, eftersom det visar på att väldigt många människor använder dem. Därför är jag, och många med mig, nu oroliga för de försämringar som väntas i tidtabellerna. Just regelbundenheten för pendeltågen är en stor fördel för regionen på många olika sätt, exempelvis miljön och arbetsmarknaden.

Därför har jag skrivit under protestlistan hos Östgötatrafiken, som samlade nästan 8 000 namn på kort tid. Jag hörde dessutom diskussioner om det på just pendeltåget i eftermiddags, där människor aktivt tog ställning och hade skrivit på listan. Folk bryr sig!

Det är nu annars mindre än två veckor kvar till valet och temperaturen höjs allt mer. Det är bra, men samtidigt önskar jag att de politiska diskussionerna fick ta mer plats även mellan valrörelser. Det blir ärligt talat alldeles för intensivt nu i slutskedet och jag tror att människor skulle ta mer välgrundade beslut om frågorna kunde få större uppmärksamhet oftare i stället för "bara" de sista veckorna före stora val.

Just nu lyssnar jag för övrigt på skoldebatten i SVT, men jag vet tyvärr inte om den ger så värst mycket...

Liberati lobbar liberal landsbygdslover

Hinner med ett kort blogginlägg i kväll mellan det ena och det tredje... I dag får jag nämligen uppmärksamhet från Liberati, som påbörjar sin serie med "pushande" av liberala kandidater värda att kryssa. Tackar ödmjukast!

Läs Martin Ängebys vackra ord i Liberati-bloggen

Nu väntar fortsatt arbete med valmaterial.

Att se sitt ansikte i brevlådan...

...är kanske inte något man räknar med, men det var precis det jag fick uppleva i dag. Det var uppenbarligen "stora folderutdelardagen" politiskt, men jag tror att vi i Folkpartiet i Mjölby stack ut på ett bra sätt eftersom vi inte låg inklumpade i reklamklumpen. Åtminstone inte hos mig.

Mitt ansikte finns för övrigt på folderns baksida i egenskap av kommunens högst placerade riksdagskandidat - och i morse fick jag apropå det ett härligt mail från en östgötsk företagsledare som klargjorde att han kommer att kryssa mig! Snacka om egotripp, och dessutom med en rejäl genomgång av personens åsikter i många olika frågor. Tack!

Noterbart är annars att postskörden innehöll dubbla upplagor av utskick från den rödgröna trion - en variant med valsedlar för Boxholm och en med diton för Mjölby. Det är problematiskt med postnummer som sträcker sig över flera kommuner, kan jag lugnt konstatera...

Centerpartiet skickade sin information i ett vanligt kuvert som var lätt att öppna, och vi i Folkpartiet hade en folder med en liten klisterlapp som inte bör vålla alltför stort förtret.

S, V och MP däremot hade en konstruktion som var väldigt svår att ha att göra med, först på tredje försöket lyckades jag öppna utskicket utan att ha sönder detsamma. Det känns inte särskilt genomtänkt, inte minst med tanke på dem som har svårare med finmotoriken.

Dessutom tycker jag att vi i Folkpartiet var klart bäst på att tänka på textstorleken. Det är inte alla som kan läsa liten text... och dessutom blir det lätt alldeles för mycket information i ett utskick av det här slaget. Det bör vara relativt lätt att ta till sig det som står, och samtidigt ska det ges information om var/hur man kan få veta mer. I vårt valmanifest, till exempel.

Apropå ansikten måste jag som avslutning bara dela med mig av denna underbara bild som Joakim Nilsson ligger bakom, om jag har förstått saken rätt. Tack för skrattet!

Kort kvällsinlägg, krubbet kallar

Okej, kanske inte historiens bästa rubrikalster, jag erkänner... men ändå, jag tänkte bara kort lägga in en bild från mitt resultat i Expressens valkalkylator.


Onekligen lite annorlunda än tidigare, efter Folkpartiet. Men, å andra sidan - hur kan man ta ställning till hur pass viktigt ren fakta är? Den är väl snarare sann eller falsk...

Läs för övrigt Ankersjös blogginlägg om LO:s smutskastningskampanj.

Kvällsmat väntar!

Valpejl viktig värdemätare?

Jag har som riksdagskandidat fått vara med och svara på SVT:s och SR:s enkät som resulterat i sidan Valpejl. Några av frågorna var underligt ställda och knepiga att riktigt hitta ett svar på - och det var ett antal veckor sedan jag svarade.

När nu alla väljare kan testa sina åsikter via Valpejl var jag naturligtvis tvungen att göra det jag också. Resultatet blev "bra", eftersom jag är folkpartist...


Som synes är jag 85% folkpartist, med alliansvännerna strax efteråt. De jag enligt testet har minst gemensamt med är enligt Valpejl Piratpartiet och Vänsterpartiet, men gällande PP beror det sannolikt mest på att de inte tar ställning till så många frågor - i många frågor är vi nämligen överens. Vänsterpartiet däremot var ingen större överraskning. Att Moderaterna är mitt andrahandsalternativ är det heller inga konstigheter kring.

De frågor där jag skiljer mig från Folkpartiet i allmänhet är antagligen FRA (som jag vill riva upp) och tankar kring icke-kommersiell fildelning av kommersiellt material (som jag vill reformera på lämpligt sätt).

När det gäller enskilda kandidater då, vilka ska jag rösta på?


Topp 5 visade sig vara folkpartister - tack och lov jag själv i topp även om det "bara" var 91%. Som sagt, vissa frågor var konstiga och inte helt glasklara när det gäller svaret... God tvåa var min politiske vän Mathias Sundin och det var kanske inte heller så förvånande med tanke på att vi är överens i det mesta - utom när det gäller kamphundsförbud. Jag är helt emot ett sådant. Trots det hoppas jag verkligen att Mathias kommer in i Riksdagen, självklart gärna tillsammans med ytterligare en person från Folkpartiet i Östergötland så att vi fördubblar antalet platser!

Även namn tre, fyra och fem var folkpartister som jag känner, kanske föga förvånande. Det känns bra att finnas i en sådan skara, jag har uppenbarligen hittat rätt!

Kris kallar kappvändare

Krisen i Grekland är på väg att få många positiva effekter.

Min skepsis mot euron i ett så pass ooptimalt valutaområde som EU faktiskt är i dag baseras just på misstro mot politikers förmåga att ta det ansvar för finanserna som krävs.

När räntevapnet mer eller mindre helt desarmeras (eller ännu värre blir ett vapen riktat med mynningen åt fel håll) krävs mod och beslutsamhet hos de styrande politikerna för att nå balans och stabilitet. Det går tyvärr generellt inte ihop med populism och spenderbyxor som lockar väljare.

Att nu Tyskland och andra tunga euroländer verkligen börjar inse att det inte håller att missköta ekonomin år efter år är en oerhört viktig vändning i eurons historia. Ärligt talat har Greklands kris fått mig att se mer optimistiskt på framtiden inom det här området.

Raka motsatsen gäller för Mona Sahlin, som i populistisk anda ger dubbeltydiga besked och inte vågar stå upp för sin åsikt. Om detta skriver jag i kommande lördags ledare i MVT.

I övrigt finns nu Folkpartiet Mjölby på Facebook och det lokala valkampanjandet har inletts på Östgötatidningens hemsida. Där har jag, andra folkpartiklar och annat löst folk tagit ställning i ett antal frågor och även tackat ja till en egen blogg. Där kommer jag att publicera valda alster från olika källor, exempelvis denna blogg och Folkpartiets Mjölbyblogg. Det kommer antagligen också att bjudas på mer konkret debatt gentemot övriga kandidater från andra partier - om de vågar svara upp. ;)

Förtjänt frihet få förunnat?

Jag och några andra av våra folkpartistiska kandidater har anmält oss till Östgötatidningens valsida inför valet 2010, där vi får presentera oss och redogöra för våra åsikter. Det är roligt att se de små gradskillnaderna oss emellan, men framför allt slående att se skillnaderna gentemot de två socialdemokratiska kandidater som anmält sig. Det är ju bra att ideologin verkligen syns även i sakfrågor!

Ett häpnadsväckande citat kommer från Mikko Månsson (S). Han får precis som övriga ta ställning till påståendet "Det ska bli lättare att få tillstånd för kameraövervakning", men gör det på ett skrämmande sätt.

Delvis enig: Den som har rent mjöl i påsen har heller inget att dölja.

Jag ber att få kontra med ett berömt liberalt citat av Benjamin Franklin.

De som är beredda att ge upp väsentliga friheter för att få lite temporär säkerhet förtjänar varken frihet eller säkerhet.

Nu ska det lagas ugnsbakad fläskfilé.

Avsaknad av adress avklarad

Nu finns också tidigare nämnd debattartikel i Corren på nätet, läs den här.

Snart sömn, därefter resa till Stockholm i morgon och möten.

Vård

En lite lugnare helg ger mig chansen att ta en liten närmare fundering kring hur jag ser på vården i Sverige och dess framtid.

Ett bra system
I grund och botten tycker jag att det svenska systemet kring sjukvård och äldrevård är sunt. Mina personliga erfarenheter av det är i stor omfattning bra och jag har träffat på ett antal både sympatiska, engagerade och kompetenta personer som har hjälpt mig och anhöriga med både det ena och det andra. Men, det kan naturligtvis alltid bli ännu bättre.

Tillgänglighet
Att ha tillgång till vård kan var direkt nödvändigt för att rädda liv. Därför känns det självklart att Linköping, Norrköping och Motala ska vara stora företrädare inom sjukvården i Östergötland - även med akutmottagningar.

Valfrihet
Regeringens reformer kring valfrihet både i sjukvård, exempelvis att kunna välja vårdcentral, och äldreomsorg, med lagen om valfrihet, är steg i helt rätt riktning. Att på ett enkelt och individcentrerat sätt skapa konkurrens i branschen är bra både för vårdtagare och utförare.

Det finns anledningar till att samhällets gemensamma, kvinnodominerade branscher har lägre löner. Det kan konkurrensen förhoppningsvis motverka, genom att belöna de kompetenta och framgångsrika. Det gör i längden att valfrihet inom vården är en jämställdhetsfråga, både för vårdtagare och utförare.

Patientsäkerhet
Den personliga integriteten är viktig att ha i åtanke även inom vården, när patientjournaler i praktiken bara är några musklick bort. Var och en bör ha rättighet att få tillgång till sin egen journal på lämpligt sätt, obehöriga bör inte ha det. Det kan låta som en självklarhet, men bara för det är det inte säkert att det är så i verkligheten.

Möjligheten att anmäla om någonting går fel är självklar, och regeringen har precis kommit med ett nytt lagförslag kring detta. I grunden låter det positivt, jag har inte satt in mig ordentligt i det för att kunna ha en djupare åsikt. Det kommer dock kritik (Expressen) mot att inte kunna överklaga beslut från den "nya" ansvarsparten Socialstyrelsen. Det kan jag till synes instämma i, att tumma på rättssäkerhet är generellt en farlig väg att gå.

Finansiering
Som socialliberal är det helt naturligt att hjälpas åt kring vård av olika slag. Därför bör en stor del av finansieringen komma från gemensamma medel, det vill säga skatt. Viss sorts kirurgi och hjälpmedel ska dock inte vara subventionerad om den inte är medicinskt befogad.

Frågan kring att lesbiska par får betala mer för insemination än heterosexuella par är till exempel intressant. Att kräva att de ska ha samma kostnadsnivå är i mina ögon att likställa homosexualitet med ett sjukdomstillstånd, vilket är fullständigt galet. Sett till individerna är det det självklart den sjuke som i första hand bör få hjälpen.

En relaterad, intressant fråga är den om andra gränsdragningar. Tandvård och glasögon finansieras inte alls på samma sätt som till exempel ryggproblem och hörapparater. Varför är det egentligen så? Det är gränser som helt klart är värda att ifrågasätta. Jag säger inte att jag har alla svar, tvärtom, men att fundera kring saker som i dag kan kännas självklara är nyttigt.

Teknik = framtid
Jag är helt övertygad om att tekniken har en stor plats att spela i framtidens vård, inte minst förebyggande, även om den aldrig helt kan ersätta det mänskliga mötet.

Det finns försök med lägenheter som är tekniskt utformade för att hjälpa äldre och personer med funktionsnedsättning att kunna bo kvar längre hemma (Sörliden). Det om något är livskvalitet och värt att bejaka så mycket det går! Det finns många andra exempel på hur teknik kan underlätta.

Även här kommer bredband in som en viktig aspekt. Det är inte bara ettor och nollor som skickas via datakommunikation i dag och i framtiden. Det kan vara lägesrapporter från hemmaboende patienter, det kan vara automatlarm och det kan vara röntgenbilder i kommunikation mellan läkare och patient. Finns det en teknisk infrastruktur värd namnet kan människor tack vare dessa hjälpmedel bo kvar länge, även på landsbygden.

Djurens läkande kraft
Många av de som har haft nära kontakt med djur vet hur lugnande, stimulerande och helande de kan vara. Hundar spelar i dag en stor roll i vården och vardagen, exempelvis för blinda och rörelsehindrade. Det finns i mitt tycke också utrymme att ge hundar, katter och andra lämpliga djur större möjligheter att få bidra (läs mer hos Linnéa Darell) i både sjukvården och äldreomsorgen.

Parboendegaranti
Att människor som har levt tillsammans länge ska behöva separera på grund av byråkrati är oacceptabelt. Folkpartiets förslag om parboendegaranti är ett steg i helt rätt riktning, både för den enskilda människan och för vården. I vissa fall är det ännu inte praktiskt genomförbart, men att ständigt ha ambitionen och strävan att uppfylla dessa önskemål bör vara självklart.

Tanke om äldrevårdscentraler
Barnavårdscentraler, mödravårdscentraler och ungdomsmottagningar är i dag självklarheter, men äldrevårdscentraler är något som är okänt för de allra flesta. Även målgruppen "äldre" (hur man nu definierar ordet) är värd motsvarande uppmärksamhet. I ett första steg vore det lämpligt att införa specifika äldrevårdstjänster och på sikt sträva efter äldrevårdscentraler där det är lämpligt i Östergötland. Kanske kan även detta göra att fler kan bo kvar hemma längre (mer läsning i en motion från FP i Huddinge).

...och mycket mer
Det finns så klart många fler aspekter och frågeställningar inom vården, inte minst inom utbildningsväsendet. Det här var ändå ett försök att i grova drag ge min syn på saken. På återseende!

Flaxande folkpartistiska flygblad fördelade

I dag har jag och några andra folkpartiklar motionerat och delat ut flygblad, där vi ber om åsikter och tankar inför både valet och kommande mandatperiod. Läs mer om det här.

I övrigt på den politiska arenan har det blivit lite diskussioner efter min ledare om Gisslandrama i Pariserviken, där Motala kommun under röd ledning har misshandlat privata markägare under snart 50 års tid. Först efter ett borgerligt maktövertagande är nu en lösning på gång, men den nyblivna oppositionen röstar emot.

I övrigt är det blandat fortsatt jobb och bredbandsengagemang som tar tid. Häromdagen hade jag besök av Länstidningen Östergötland som kommer med ett par artiklar inom kort. Mycket trevligt.

Nåväl, tillbaka till både det ena och det andra. Trevlig helg!