Möjlig misär Mjölbys missöde - Bravo Boxholm!

Det är minst sagt blandade känslor denna historiska valkväll. Sverigedemokraterna har kommit in i Riksdagen, samtidigt som Alliansen är största regeringsalternativ. Vi får väl i och för sig vänta till onsdag med slutlig sammanräkning, men särskilt mycket lär nog inte hända...

I Mjölby går Folkpartiet framåt men det är tyvärr en oklar situation majoritetsmässigt. Alliansen har 20 mandat, plus sannolikt stöd av SPI med 1 mandat. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet tillsammans har 20 mandat, Miljöpartiet har 2 mandat. Sverigedemokraterna är nya i kommunfullmäktige och har 2 mandat. Det kommer att bli intressanta dagar...

Generellt över alla val får jag nog säga att Folkpartiet gör ett relativt bra val och vi är nu tredje största parti i Mjölby kommun! Vi behåller våra fyra mandat i fullmäktige och jag personligen kommer av allt att döma att få en plats. Ett jättestort tack går därför ut till alla er som har kampanjat, arbetat och/eller röstat på en liberal röst!

Dessutom vill jag avsluta positivt och skicka ett stort grattis till Folkpartiet i Boxholm och främsta namnet Eva Bremer, som sent i valrörelsen tog steget in i politiken. Resultatet - 3,1% av rösterna och 1 mandat - bra jobbat!

Utbildning, Telia-backande och icke-telefon

Stora delar av lördagen tillbringade jag i Linköping, dels för att jobba men dels också för att närvara på Folkpartiets två seminarier (eller vad man nu vill kalla det) dessförinnan. Först handlade det om att två riksdagsledamöter kom och redogjorde för delar av sitt arbete - i det här fallet rörde det till allra största delen omhändertagna barn och ungdomars situation. Det var inte särskilt uppmuntrande att lyssna på de problem som finns, men hoppet är väl att medvetenheten och ambitionen att åtgärda det ökar.

Efter en lunch med lite shopping på stan för min del blev det därefter ett föredrag av Anders Johnson, tidigare redaktör på DN och en av de som var med och utformade stommen till dagens partiprogram för fp. Ämnet var liberalismens historia och det blev en lite längre och delvis parallell version av det jag fick höra av Mathias Sundin (fp, Norrköping) under min tidigare kandidatutbildning. Mycket nyttigt - och många kända tänkare känner jag ju till sedan utbildningen i nationalekonomi.

Telia backade efter Mjölbys agerande
Det storföretag jag skrev om förra veckan var Telia, som hade utsett Mjölby och Boxholms kommuner till någon form av pilotområden för en genomgång (läs: nedläggning) av det fasta telenätet. Det tog hus i h-e i Boxholm där protestlistor gick runt redan innan kommunen hade fått veta något mer konkret och i Mjölby förklarade IT-ansvarige Monika Hallberg för Telia att man avsåg att ha med både Post- och Telestyrelsen (PTS) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) på mötet som skulle ha ägt rum i torsdags. Anledningen är naturligtvis att det är en fråga av riksintresse och inte "bara" en lokal fråga.

Skulle, ja - för efter denna information blev det inget möte. Telia drog sig ur och backade... de behövde visst fundera mer och utreda saken närmare.

Fortfarande kvarstår frågan om hur (om) vi ska lyckas få fast telefoni här ute i "obygden". Ja, vi har ju faktiskt valt att bosätta sig 5 kilometer utanför tätort, hör och häpna. En halv mil. Oerhörda avstånd. Ja, jag tillhör den ironiska generationen.

Lagstiftningen säger ju att alla ska ha rätt till telefon, men specificerar inte hur det ska ske eller vad ordet innebär. "Det finns ju mobiltelefon" tänker kanske någon läsare - och visst gör det det, men den relevanta frågan är om det finns täckning? Det är lite si och så med det, för att uttrycka sig milt, och stabiliteten är inte den bästa heller.

Följetongen fortsätter. I övrigt har vi nu fått (varma) element på övervåningen i nya huset. Det närmar sig inflyttning.