Ta det som det kommer

Jul, nyår, jobb, sjukdomar, familj och diverse annat har pockat på uppmärksamheten den senaste månaden. I stället för att delta på decembermötet i kommunfullmäktige fick jag tillbringa en kväll på akuten i Motala, som skönt nog finns till hands för oss i den västra delen av Östergötland. Därmed missade jag diskussioner om budget och asylmottagning, samt valen inför nämnder, styrelser etc för perioden 2015-2018.

Jag hade gärna diskuterat friskt, men det kommer nya möjligheter. Glädjande nog blev jag som föreslaget vald till ersättare i utbildningsnämnden även framöver. "Vaddå, bara ersättare?" kanske någon utbrister. Ja, på pappret är det så, men det kvittar tack vare det positiva klimat som råder i nämnden. Ledamot eller ersättare har inte spelat någon roll tidigare för att få bli hörd, och med tanke på att kärnan i nämnden är oförändrad från tidigare ser jag verkligen fram emot fortsättningen. Även om vi nu har en ny majoritet att hantera kan det fungera bra. Sverigedemokraterna debuterar för övrigt i nämnden (som i övriga nio-nämnder) och vi får se om det kommer att påverka diskussionerna eller ämnena.

Några har i sammanhanget undrat om jag inte siktat på "mer" inom politiken? Jo, det har jag och det kommer jag att göra. Men, utifrån nuläget på olika sätt är inte just nu rätt tidpunkt. En nybliven tvåbarnsförälder med större ansvar på jobbet har en del annat att prioritera också.

I samma veva som nämnderna byts ut byter Folkpartiet i Mjölby gruppledare. Carina Johansson har i decennier tjänat partiet och väljarna mycket väl på denna post, men har glädjande nog fått nya utmaningar i livet att ta sig an. Det är bara att tacka och bocka för de lärdomar jag har kunnat dra under de år jag har varit med, önska lycka till – och önska Curt Karlsson välkommen som ny gruppledare och ledamot i kommunstyrelsen! Jag ser fram emot fyra intressanta år i opposition tillsammans med Curt, övriga partivänner och våra kollegor i Moderaterna. Vi kommer inte att bli lätta att tampas med.

År 2014 var för övrigt ett år som innehöll både det värsta och det bästa jag upplevt i mitt liv. Jag hoppas att 2015 kommer att bli mindre omvälvande, men jag försöker att ta det som det kommer.

Att vi slipper ett extra val är jag nöjd med. Jag tror inte att det hade löst någonting, snarare tvärtom. Löfven borde ha avgått som statsminister när hans budget föll och försökt på nytt, exempelvis med en ren S-regering och varierande stöd. Mina känslor kring decemberöverenskommelsen är komplexa. Jag låter det stanna där för tillfället.

Sluta tjata om jobbskatteavdrag!

Dagens reflektion efter att Kristdemokraterna fått medialt utrymme återfinns i rubriken: sluta tjata om jobbskatteavdrag.

Den som söker relaterad läsning finner det bland annat här, här och här.

Låt mig först vara tydlig med en viktig sak. Jag tycker att Alliansregeringen gjorde helt rätt i satsningen på jobbskatteavdragen i början av sin tid vid makten. Marginaleffekterna var stora och många "vanliga löntagare" (vad det nu är) fick en avsevärt större buffert om de skötte sina kort rätt. Det var en utmärkt början.

Steg två och tre kan antagligen också räknas som försvarbara, men när vi nu nått fyra och det ivrigt pratas om ett femte från vissa håll är det hög tid att säga stopp. Jag har förvisso ingenting emot sänkta skatter, men utifrån dagens verklighet kommer det långt, långt ner på prioritetslistan.

För att nämna några saker som definitivt borde ligga närmast till hands är en höjning av barnbidraget (som inte höjts på många år), fortsatt sänkning av skatten för pensionärer (som Hägglund i varje fall var inne på) och riktade insatser för att förbättra förskolor och skolor.

När jag nu hör både moderater och kristdemokrater trycka på hur viktigt det skulle vara med ett femte jobbskatteavdrag har jag tröttnat för länge sedan.

Funderingen blir också: om nu jag som allianspartner och aktiv politiker har tröttnat på tjatet, hur genomlessa ska då inte väljarna vara?

Det förvånar mig att Socialdemokraterna med Stefan Löfven i spetsen inte bråkar mer om det. Jag tror att de skulle tjäna på det, men de viker sig och prioriterar annat. Rätt eller fel?

Nåväl, nog pratat om det för den här gången. Dagens positiva tankar från Göran Hägglund (KD) utifrån det jag läst är i varje fall satsningar på mindre barngrupper i förskolan och ett steg i rätt riktning i frågan om Nato.

Månadsbloggande får duga för tillfället

Det verkar visst som att det blir ett inlägg i månaden numera, men bättre det än inget. Maj har varit löjligt fullmatad, men så är det väl när man är småbarnsförälder, äkta man, husägare, djurägare, politiker och numera också avdelningschef på världens bästa arbetsplats Sports Editing Sweden.

I och med att denna blogg är fokuserad på den politiska delen av mitt liv är det i första hand det som avhandlas, men vissa undantag är värda att göra. Några osorterade punkter att redovisa denna gång är...

...nytt fadderbarn
Jag och min fru har varit faddrar via SOS Barnbyar i några år nu, bevisligen med framgång. Det är nu nämligen andra gången som vi får ett nytt fadderbarn "tilldelat" för att det tidigare glädjande nog har hittat ett permanent hem! I vårt fall finns engagemanget i Argentina, av anledningen att det var där som SOS behövde mest hjälp.

Vår nya bekantskap heter Brenda och är snart 14 år. Inom kort kommer vi att få mer information, det ska bli intressant att ta del av.

...en omvänd Juholt-effekt
I dag redovisas ännu en undersökning som säger att Socialdemokraternas stöd har ökat avsevärt på sistone. Knappast någon revolutionerande utveckling, med tanke på utgångsläget med Håkan Juholt. Säga vad man vill om Stefan Löfven (med ett av Sveriges mest underligt stavade efternamn), men han har en del vettigt att säga trots att han tvingas avstå från en åsikt här och där.

Socialdemokraternas borgerliga kliv ger utdelning, och det ser jag i grunden som positivt. Det finns mycket bra i socialdemokratin och de stundtals alldeles för passiva Moderaterna förtjänar en värdig utmanare som utgör blåslampa för dem och Alliansen. I väntan på att Folkpartiet blir en sådan får väl något annat duga.

...ansökning till ledarskapsprogram
Jag kommer att ansöka till Folkpartiets ledarskapsprogram 2012/2013. Om jag nu blir antagen kommer det givetvis att ta en del tid i anspråk, men jag är helt övertygad om att jag kommer att gynnas både som människa, politiker och yrkesperson.

...ny motion på gång
Jag filar just nu på en ny motion, som en granne här ute i skogen gav inspiration till. Det handlar om en lokal entreprenör som verkligen är värd uppskattning för sitt arbete. På sin resa från arbetarbarn till storföretagare har personen skänkt många människor mycket glädje.

...konfrontationens vindar kring ny politisk nämnd
Snart kommer Förskole- och skolnämnden slås ihop med Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden i Mjölby kommun. I dag har jag en plats som ledamot i den senare av dem, och hoppas att kunna fortsätta även i den nya Utbildningsnämnden.

Men, det kommer inte att bli lätt. Båda nämnderna brottas med ekonomiska bekymmer. Samtidigt som jag och många med mig vill satsa mer ekonomiska resurser på skolan, eftersom det är det enda rätta, sätter ekonomi och budgetdisciplin stopp.

För gymnasiets del handlar underskottet till största delarna om externa faktorer: ett misslyckat "en till en"-projekt som inte finansierats från centralt håll och fullständigt orimligt sänkt statsbidrag till gymnasieskolan i samband med den nya gymnasiereformen (vem tusan lyckades övertala de ansvariga att det skulle bli billigare med två parallella system?!).

Jag känner konfrontationens vindar svepa in över kommunfullmäktigesalen nästa vecka när det är dags för sammanträde och nuvarande U&A-nämndens äskanden om extra medel lär avslås...

Första maj - blev det inte mer än ett råd..?

Det är uppfriskande att se engagemanget från folket som slöt upp i stora skaror i Göteborg och på andra platser i landet, denna dag den första maj. Även om jag själv inte är röd har det här landet mycket att tacka socialdemokratin och framför allt arbetarrörelsen för. Det politiska engagemanget är därtill något som berör och engagerar mig.

Nu har jag förvisso inte hört hela Stefan Löfvens tal i dag 1 maj, men kom det verkligen inte mer ur den här propagandadagen än ett "innovationspolitiskt råd"? Det är en bra tanke i och för sig, men knappast något som ger jobb på kort sikt.

Jag instämmer i att regeringen är på tok för passiv, men det är lätt att gnälla i opposition och betydligt svårare att komma med något konstruktivt. Jag ser mycket vilja hos Löfwen & Co, men väldigt lite vettig verkstad.

"Utbildningskontrakt" (vad nu det ska ge), "stabila offentliga finanser" (Anders Borgs paradgren), "satsningar på infrastruktur" (ja tack, redan på gång även om det behövs mer)... Var är jobbpolitiken?

Det duger inte med klyschor och klassiska slagord, det krävs betydligt mer verkstad än så. Det måste väl även en person med rödgröna sympatier se?

Första maj 2012 har fått en slogan: "Mycket väsen för nästan ingenting".