Valfilm: För din personliga integritet

Direktlänk till filmen: http://youtu.be/araDNDSi7mY

En människa som ständigt är övervakad är begränsad. En människa som är begränsad är inte fri. En människa som inte är fri kan aldrig nå sin fulla potential.

Utifrån mina liberala grundvärderingar vill jag arbeta för att försvara medborgarnas grundläggande rättigheter. Massövervakning och misstänkliggörande av oskyldiga medborgare utan konkreta brottsmisstankar ska motverkas, samtidigt som öppenheten ska främjas.

FRA-lagen, IPRED och Datalagringsdirektivet är direkta hot mot den personliga integriteten. Brevhemligheten är en grundläggande rättighet, oavsett om brevet är fysiskt eller virtuellt.

Öppen data och öppen källkod är däremot naturliga delar av både nuet och framtiden. Det är bara genom att lära av varandra och hjälpas åt vi kommer att kunna nå vår fulla potential.

Juridiken ska anpassa sig efter människorna, inte tvärtom. Det är dags att vakna och se Internet för vad det är - ett nytt sätt att leva och utvecklas, tillsammans.

Om du håller med mig tycker jag att du ska rösta på mig i valet den 14 september.

Öh, överdriven övervakning? Sannerligen, SÄPO ska separeras!

De senaste dagarna har vi kunnat läsa och höra om det som aaaldrig skulle kunna hända i den vansinniga FRA-lagens spår... nämligen det numera alldeles för välkända ordet "ämnesglidning". SÄPO och militären (FRA) skulle självklart hållas separata och inte blanda sina verksamheter, hette det.

Nu vet vi hur mycket det var värt, statsminister Fredrik Reinfeldt och övriga FRA-anhängare. Nu vet vi också hur mycket Socialdemokraternas löfte om att riva upp FRA-lagen var värt. Kombinera det med datalagringsdirektiv, IPRED2 och annan idiotisk och överdriven massövervakning så är centrala delar av 1984 inte längre en dystopi utan en del av det "demokratiska" samhället Sverige.

Förstå mig rätt, övervakning och "signalspaning" kan vara viktiga och motiverade delar av både polisens och militärens arbete. Men, massövervakning av i praktiken hela befolkningen är det inte.

Det är tyvärr sådana här frågor som gör att jag inte går ihop med etablissemangets politik på riksplanet. Ideologin och grundidéerna är det sannerligen inget fel på i Folkpartiet och jag känner mig hemma i stort, men när det gäller integriteten har liberalismen hamnat i skymundan för makten och rädslan för terrorismen. Beklagligt. Bedrövligt.

Vi måste stå upp för vårt samhälle, inte sänka det.

"Stridstupp" sänkte socialdemokratisk statsministerkandidat

Det blev (föga förvånande) inget TV-tittande på hockeyn i går kväll, snön och atmosfären satte stopp för det. Därför blev det i dag (i dagsljus) en liten tripp upp på det snöklädda taket för att frigöra parabol och det stackars mottagarhuvudet var begravt i förtid. Nu går signalerna fram hyfsat i varje fall.

Söndagen har bjudit på lite av varje och nu i kväll kikade jag på partiledardebatten i SVT:s storversion av Agenda. Den viktigaste frågan verkade som vanligt vara att kasta skit på motståndarnas trovärdighet. Är det inte dags att inse att folk börjar tröttna rätt rejält på smutskastningen? Nej, jag hoppas verkligen att det blir mer och mer fokus på egen vilja och framtidsvisioner. Mona Sahlins lågvattenmärke att kalla Jan Björklund för "stridstupp" tog nog ändå priset. Samtidigt hade hon en rejäl höjdpunkt i frågan om svenska styrkor i Afghanistan.

Nåväl, några frågor som diskuterades...

- Energi: Det finns tyvärr bara ett trovärdigt alternativ och det kommer från Alliansen, med kärnkraften som en viktig bas. Det finns i dag ingenting som visar att det finns en rimlig ersättning för den - även om naturligtvis effektivisering är det viktigaste. Vindkraft i all ära, men den är flyktig vid både frånvaro av vind och rejäl kyla.

- Jobb/skatter: Knäckfrågan kring jobb verkar vara skatter... Ärligt talat vet jag inte om debatten gav någonting särskilt. Det är i varje fall positivt att allmän arbetslöshetsförsäkring fortfarande är aktuellt för Alliansen. Diskussionen kring A-kassenivåer kan jag annars inte heller riktigt förstå. Den stora "boven" enligt mina erfarenheter är inte sällan avgiften för medlemskapet i fackförbund... inte A-kasseavgiften, som vissa gärna blandar ihop den med. Gällande skatterna är det ingen överraskning att rödgröna trojkan lär höja skatterna, men vi får vänta på besked.

- Sjukförsäkringen: Det är uppenbart för mig att något har varit fel i systemet. Felen måste åtgärdas på något sätt och den slutprodukt som (aningen klumpigt) har mejslats fram verkar lovande. En viktig fråga för mig är ändå fortfarande att Försäkringskassans egna läkare ifrågasätter mer relevanta läkares bedömningar. Knäckfrågan är att avgöra vem som är sjuk - och det är den närmaste läkaren mest lämpad att göra. För övrigt måste det väl ändå vara rimligt att ha grundinställningen att människor bör jobba så mycket som de praktiskt kan - och det måste också vara rimligt att byta jobb om det ger bättre förutsättningar för en högre grad av sysselsättning.

- Skolan: Frapperande pinsamt är det att lyssna på Lars Ohly om "sorterande" skolpolitik från Alliansen. Det är dagens skola som sorterar ut barn och ungdomar. Var fjärde elev klarar inte av högstadiet med godkända betyg och var tredje elev klarar inte av gymnasiet. Den verkligheten försöker Alliansen förändra. Denna fråga äger Jan Björklund och Folkpartiet fullständigt i, med all rätta.

Övriga reflektioner i varierande (o)ordning och relevans

- Lars Ohly riskerar som vanligt att drabbas av en whiplashskada utifrån det ständiga nickandet när andra pratar.
- Peter Eriksson är inte ens i närheten av Maria Wetterstrands kapacitet. Hon lyfter Miljöpartiet, Peter sänker detsamma.
- Göran Hägglund är en karismatisk ledare för sitt parti som får fram sitt budskap på ett bra sätt.
- Fredrik Reinfeldt höll en väldigt låg profil i.
- Vissa partiledare kan inte svara "ja" eller "nej" på en rak fråga...
- ...och samtidigt måste man inse att ytterst få frågor kan få ett sådant svar.

- Den enda åsikt som var blocköverskridande var den om att ingen visste tillräckligt om säkerhetsfrågor för att kunna säga nej till kroppsscanning. Jag säger nej.
- Lars Ohly kan inte svara på sakfrågor.
- Peter Eriksson har helt missat att en global finanskris har ägt rum under de senaste åren.
- Fredrik Reinfeldt kom ihåg finanskrisen och framhöll trots den att 100 000 färre är i utanförskap. Kontrast.
- Mona Sahlin är bra på att angripa och vrida på saker, men framstår inte som en potentiell ledare för ett land.
- Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin höll mest fokus på varandra.
- "Ni har" är en vanlig kombination i Lars Ohlys vokabulär. Mer "vi vill", tack.

- Fredrik Reinfeldt är fortfarande slående lik Alfons Åberg.
- Göran Hägglund anser inte att forskning och infrastruktur är "kortsiktig konsumtion". Det är bara att instämma.
- Jan Björklund gillar att ställa raka frågor till motståndare. Han får däremot sällan raka svar, eller svar över huvud taget.
- Maud Olofsson lider lite av att vara kort, åtminstone sett till det visuella intrycket.
- Mona Sahlins resonemang om "skatt för de rikaste" faller platt med tanke på att de allra rikaste går fria från densamma.
- Mona Sahlin planerar enligt egen utsago att inte återställa jobbskatteavdragen. Mycket välkommet besked!
- Göran Hägglund fick den första frågan kring pensionärer och deras skatt. Jag är tämligen säker på att detta är en av flera indikationer på att Kristdemokraterna kommer att hålla sig kvar i Riksdagen. Pensionärerna och de troende kristna.
- Peter Eriksson tycker inte om skattesänkningar.
- Jan Björklund vågade säga "skattesänkningar skapar jobb" och exemplifierade bra med både hushållsnära tjänster och ROT-avdrag.

- Tänk om det hade funnits lite nationalekonomisk kunskap hos Mona Sahlin. Då kanske hon hade förstått att det anses korrekt att låna pengar i lågkonjunktur för att få fart på ekonomin. Jan Björklund tvingades nu upplysa henne om det.
- Lars Ohlys tal om att satsa på offentlig verksamhet är behjärtansvärd. Hans problem är att pengarna måste tjänas in någonstans. Var? Jo, i den privata sektorn, som måste stimuleras.
- Göran Hägglund tog upp "extra allt till alla"-problematiken, men ingen fick ens chansen att svara på grund av debattledar
- Fredrik Reinfeldt lyfte upp ordet "frihet", det gjorde antagligen piratpartister besvikna. Åtminstone dem som ville klaga på frånvaron av ordet i debatten.
- Vårdnadsbidraget är ett problem för Alliansen. Lätt att angripa, mycket tveksamma effekter. Inte ens Göran Hägglund lyckas rädda situationen.
- Lars Ohly var först med att lyfta fram feminismfrågan, även om han själv inte använde ordet.
- Fredrik Reinfeldt tycker inte om att Sverigedemokraterna blandas in så fort det handlar om obekväma frågor som kan snudda vid invandring. Mycket förståeligt.
- Mona Sahlin berömde Fredrik Reinfeldt för tankarna kring kvinnors rätt till valfrihet. Bravo.
- Peter Eriksson hävdade att det är många som inte har sett kvinnor med burka "i det här landet". Välkommen till Linköping när du önskar, Peter. Det är ju ändå från Östergötland du har snattat en riksdagsplats...

- Aktuellt hävdade "het inledning på partiledardebatten" i den kvartslånga pausen. Jasså? När då?
- Samma Aktuellt hade ett inslag om nybildade Landsbygdsdemokraterna. Dem måste jag läsa mer om.
- Jag undrar vilka som egentligen bryr sig om den här partiledardebatten, mer än ett halvår före valet. Det är nog tyvärr mest vi politiknördar, och en och annan "Svensson".
- "Aktuella frågor" måste inte nödvändigtvis bli relevanta för valet, exempelvis vargjakten är en fis i vinden i det stora hela.
- Fredrik Reinfeldt verkar ha en förkärlek för orden "skiss" och "58-årsgräns". Mona Sahlin tycker inte om samma ord.
- Att ha sju partiledare i en debatt samtidigt ger ingen riktigt bra miljö. Vissa försvinner stundtals helt och andra hålls helt utanför vissa frågor.
- Jan Björklund framstår som saklig och gillar att underbygga sina åsikter med fakta. Tack för det, att få in mer ideologi vore inte heller fel.
- Varför förkortas Folkpartiet "FP" och inte "F"?

- Mona Sahlin kallade Jan Björklund för "stridstupp". Vad ska man säga? Statsminister nästa? Bevare mig väl.
- Maud Olofsson lyfte fram den korrekta satsningen även på andra talanger än de teoretiska.
- Fredrik Reinfeldt och Maud Olofsson vill ha med sig Socialdemokraterna för att hålla en ny folkomröstning om euron. Det tycker inte Göran Hägglund och Folkpartiet är nödvändigt. Jag är ärligt talat kluven - euron ska införas i Sverige på sikt, men jag tror inte att det är dags riktigt än.
- Rödgröna trojkan vill ha kvotering i privata bolagsstyrelser. Regeringen vill inte det. Kvotering är som princip aldrig bra och skapar på sin höjd en konstgjord jämn fördelning.
- IPRED och FRA ska rivas upp, säger rödgröna trojkan på en snabbfråga. Det är i och för sig bra, men vad vill de ha i stället? Regeringen fegade ur och svarade att lagarna inte ska förändras.

- Lars Ohly tänker till: "både män och kvinnor är föräldrar".
- Lars Ohly och Mona Sahlin tänker till: "vi måste garantera rätten till heltid". Ingen har ännu kunnat förklara för mig hur det ska gå till. Om inte förutsättningarna för heltid finns, hur ska de då skapas? "Rätt till heltid"?
- Mona Sahlin talade berömmande om våra internationella militära styrkor och gjorde i Afghanistan-frågan kvällens starkaste intryck på mig när hon pratade om föräldrars oro för sina barn. Tyvärr hade hon två motsträviga gubbar bredvid sig och lär få det väldigt svårt.
- Fredrik Reinfeldt gick på en känslomässig väg i frågan och Jan Björklund följde upp med mer konkret prat. Bra samarbete på den sidan.

Till sist, jag upprepar: Vänstergänget är inte ens överens om vad de behöver vara överens om. Eller så är de kanske överens om att de inte är överens, men är överens om att ge sken av att inte vara överens om det som de ska vara överens om.

Mjölbys mix mosar Motalas motsvarighet

Ytterligare en fulladdad vecka har passerat, med både glädje- och sorgämnen. För att kort inleda om det senare är FRA-lagen "version 2.0" klubbad. Till synes ger den "bättre" integritet, men grundtänket är fortfarande fel. Bakläxa.

På den positiva fronten hade FP Mjölby ett trevligt gruppmöte förra veckan och vi kommer sannolikt att starta en studiecirkel eller motsvarande om Internet, bloggar, forum etc. Det finns mycket att lära och jag tror att vi kommer att kunna skapa en bra arbetsmetod med hjälp av forum och få ut en hel del budskap via nätet i övrigt. Det personliga mötet går inte att förkasta, men fortfarande är det rätt att förnya sig.

I helgen hålls också ett "minilandsmöte" i Mjölby, där jag tyvärr inte kan delta hela dagen eftersom jag ska till Åtvidaberg och hylla ÅFF för framgångarna och avancemanget till Allsvenskan i fotboll. På fredag ska jag också till Växjö på närträff i den skogsvårdskurs jag läser just nu (går på distans över två terminer).

I morgon tisdag är det för övrigt dags för kommunfullmäktige i Mjölby och det kan nog bli lite livebloggande i Folkpartiets Mjölbyblogg. Tidigare i dag var jag på besök på Motalas motsvarighet och observerade till en ledare i MVT i morgon. Bland annat kunde jag konstatera att det var betydligt mer oroligt bland ledamöterna i Motalas församling än det normalt är i Mjölby.

Betydligt mer. Mobiltelefoner som ringde, folk som pratade, gick ut och rökte och så vidare. Att ledamöterna verkade placera sig i salen utifrån partitillhörighet bidrog säkert - och bland annat därför är Mjölbys mix att föredra! Rubriken på detta blogginlägg är naturligtvis aningen tillspetsat, men innebörden är ändå sann.

Somrig Sahlin svamlade socialdemokratisk smörja

Ett enkelt försök till analys av Mona Sahlins framträdande i Almedalen i kväll...

En sommarpigg och ledigt klädd Mona Sahlin (S) sommartalade alltså till sist i Almedalen, efter extra väntan för musik... Inledningen om Iran lät stapplig, nervös och allt annat än ledigt, men det tog sig efter hand och prestationen förbättrades. Kanske beror det på att Mona precis som jag inte är tillräckligt insatt i Iran-frågan, men varför då börja med den?

Jag måste säga att jag förundras över det upprepade pratet om nyliberaler från regeringens belackare. Var kommer det ifrån? Upplys mig! Nyliberalism är i mina ögon knappast något som präglar Alliansen.

Sahlin tog också upp icke-stödet till SAAB och kritiserade Maud Olofsson (C) för det - men vart hade pengarna tagit vägen om klanen Mona fått som de velat? Ner i fickorna hos amerikanska ägare, ingenting annat. Miljarder kronor till ingenting.

Naturligtvis kom också formuleringen från Sahlin om ökade klyftor på grund av sänkta skatter för vanligt folk, människor som "trängs ut" ur A-kassan, sorteringssamhälle och så vidare. Det om A-kassan framstår mest som fånigt. Den sänkta skatten på lönen räcker till A-kassa om man så önskar, eller hur hushåller man annars med pengarna? Svara på det. För övrigt vore det sannolikt bra med en obligatorisk, "central" A-kassa. Kanske inte för alla individer, men för samhället.

Talet var i stora drag väldigt förutsägbart, det är åtminstone min känsla. Gnäll, gnäll, gnäll på regeringen, rödgrönt lull-lull, Iran, klyftor, jobb, billiga poänger, klubben för inbördes beundran. Dessutom var Sahlin påhejad av Lars Ohly (V) och Peter Eriksson (MP) i publiken... vacker fasad, men det är upp till bevis framöver. Tyvärr, för Sahlin.

Talet var fullspäckat av förslag och idéer, vilket förvisso är bra i sig - men det blev för mycket och det gick inte ta till sig allt. Jag tror att Sahlin hade tjänat på att sortera bättre och fokusera mer på kärnan.

"Rätt till heltid" är något som Sahlin tog upp och det är något som för mig är obegripligt. Hur ska det gå till? Finns det behov av heltid så finns det, annars inte - det kan ingen lagstiftning ändra på. Kan någon förklara för mig hur anställda ska kunna diktera arbetsmängden?

"Vård efter behov, kostnad efter förmåga" vill Sahlin ha. Ja, är det någon som inte vill ha det?

"Frihet" pratade Sahlin också en hel del om. Det är väl ändå knappast det som man förknippar socialdemokratin med? Tvärtom, med Vänsterpartiets hjälp är det hårdare styrning av livet som väntar.

Sahlin vill "inte ha en skola som sorterar och slår ut" och syftar säkerligen på förslaget till ny skollag. Problemet är att hon inte ser verkligheten i dag - den som bevisligen sorterar och slår ut dem som inte vill eller kan läsa in högskolebehörighet. Vakna.

Något som Sahlin betonade i talet var integriteten och redan tidigare har löftet om en skrotad FRA-lag kommit, säkerligen som en flirt med de unga, medvetna väljarna. Men IPRED då? ACTA? IPRED 2? Telekomdirektivets idioti? Kommer Sverige under Sahlin att ta strid? Sahlin är inte trovärdig i dessa frågor med Thomas Bodström vid sin sida.

Pensionärerna berördes också och de ska få samma skatt som arbetare, säger Sahlin. Jaha, genom höjd skatt från alla andra... "Pensionärsskatten" (det vill säga den icke-höjda!) pratades det om. Mona, bara för att en grupp får det bättre får en annan grupp det automatiskt inte sämre. Det har inte socialdemokratin förstått, uppenbarligen - om man nu inte fokuserar på den svenska avundssjukan...

Ett bra besked från Sahlin är i varje fall att (S) inte samarbetar med Sverigedemokraterna, tack för det. Jag instämmer i hennes önskan om att Alliansen kommer med samma förklaring inom kort, det finns ingen anledning till att inte göra det.

"Sysselsättningen måste öka" bland alla, sa Sahlin. Ja, är det någon som säger emot..? Sahlin pratade också vitt och brett om Thomas Östros framlagda förslag om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Inte ett ord om den planerade kraftigt förhöjda arbetsgivaravgiften för alla under 26, naturligtvis...

...och som avslutning är jag alltid nyfiken på var Mona Sahlin tänker placera Lars Ohly i en regering vid ett vunnet val. Sverige bävar.

Allra sist, en reflektion: jag hörde inte ett enda ord om dagens stora händelse: EU-ordförandeskapet. Vad säger det om Sahlin?

Underskatta inte Piratpartiet!

Just nu sitter jag och kikar på Sverige-Ryssland i hockey-VM samtidigt som jag surfar runt och läser på olika hemsidor och i olika bloggar. Bland annat noterar jag att Piratpartiet går rejält framåt och får över fem procent i en opinionsundersökning (DN) - och det är faktiskt med glädje jag noterar det.

Frågorna om integritet, rättssäkerhet och Internets framtid behöver tyvärr uppmärksamheten, i och med att betonghäckarna (ja, till största delen är det precis sådana det handlar om) i de "klassiska" partierna inte förstår sig på problematiken. De inser inte den inneboende kraften i ett nätverk som Internet och det enorma resultat som kan nås om människor går samman på ett snabbare och mer koordinerat sätt än någonsin. De inser inte att det inte går att stoppa det som har påbörjats och begriper inte att Internet är så mycket mer än bara ett datanät. Internet är makt, gemenskap, frustration, glädje, potential och mycket annat i ett paket.

Det har varit dags att vakna under ett bra tag nu - och det har jag och många andra både påpekat och debatterat på många olika håll. Dessvärre har etablissemanget inte lyssnat, utan i stället valt att ta den till synes enkla vägen. Problemet är bara att det skapas ännu fler problem med FRA-lagen, IPRED, ACTA, telekomdirektivet etc. Värre problem.

Det är också fascinerande att se att Piratpartiets tillväxt och framgångar viftas bort med en gäspning av de etablerade krafterna. "Piratpartiet kommer inte att passa in i EU-parlamentet", "Man måste se Piratpartiets framgång i kölvattnet av det stora mediefokuset på Pirate Bay-målet och telekompaketet i EU-parlamentet", "Ungdomar och Piratpartiet går bra ihop" kommenteras det (DN). Delar av det stämmer säkert, men vad har det med saken att göra? Piratpartiet växer av en anledning - och det är att övriga partier inte hänger med i verklighetens utveckling inom IT-området. När hela partiet dessutom bygger på ideellt engagemang och kreativa idéer från fotfolket - då kan det bli något riktigt stort av det hela. Underskatta inte Piratpartiet.

Vissa politiker börjar ändra sig i frågan om IPRED (Newsmill) men att komma och säga "oj då, rättssäkerheten var visst ett problem" i det här läget känns enbart som kappvänderi. Som flera har kommenterat inlägget med - var var du innan lagförslaget klubbades igenom? Polerade partipiskan?

Nej, då lägger jag hellre större vikt vid den icke fildelande matematikern Samuel Siléns inlägg (Newsmill):

[...] alla andra partier helt uppenbart är beredda att införa sinnessjukt oproportionerligt repressiva lagar och kontroller för att en ganska oväsentlig näring (nöjesindustrin) under några år till skall kunna klamra sig fast vid en fullständigt obsolet och förlegad affärsmodell. [...]

Jag önskar att mitt eget parti Folkpartiet hade varit betydligt mer framåtsträvande och klarsynta inom det här området - som liberaler i mina ögon borde vara - men i brist på det ser jag gärna att Piratpartiet växer sig starka. Förhoppningsvis kommer partiet inte att behövas på samma sätt om ett antal år, men tills dess önskar jag lycka till. Tyvärr.

För sakens skull ska jag väl tillägga att det inte handlar om "pöbelvälde", "gratis är gott", "fri fildelning" eller annat för min egen del - det handlar om integritet, rättssäkerhet och proportionalitet i första hand. Dessa frågor måste lyftas fram och inte viftas bort för att etablissemanget och de stora ekonomiska krafterna kräver annat.

Räntechock (igen...), FRA och lite annat

Det är alltid lika underhållande att se hur dessa så kallade "experter" inom området ekonomi blir dragna vid näsan. Alla verkade tro på en räntesänkning på 0,5 procentenheter - men resultatet från riksbankschefen Stefan Ingves blev det dubbla. "Katshing" säger det i vissas plånböcker, däribland undertecknads, eftersom bankerna åtminstone delvis verkar följa efter.

Är det bra eller dåligt med sänkningen? Det är en bra fråga - det finns ett grundläggande problem i världsekonomins system, det är helt uppenbart, men ändå känns inte krisen som en så enorm kris som det ges sken av. Kalla mig gärna optimist, men vi har det jäkligt bra i Sverige och Mjölby oavsett konjunkturen.

Inom en månad eller två ska vi ordna med "riktigt" lån och nu räknas det på ungefär en tredjedel av nivån mot det vi började på för ett år sedan. Det går fort ibland. Frågan är hur man ska binda vissa delar av lånen - när kommer räntan att vända upp - och ner igen? En sak är säker, jag tänker inte rådfråga några "experter"...

Den kritiserade FRA-lagen dras nu inför domstol, tack vare Norge! Fascinerande... ta bort, tack. Ta gärna med er IPRED och annan missriktad idioti när ni ändå håller på!

De närmaste veckorna och månaderna kommer för övrigt att bli väldigt hektiska jobbmässigt - nu går vi in i slutspurten av hockeysäsongen. Men, det hindrar mig inte från att fortsätta med annat också, det gäller bara att planera bra. Närmaste politiska målen är årsmöte i Mjölby 26 februari och stort partimöte i Linköping 7-8 mars.

IPRED och Ipren (eller åtminstone sjukvård)

Tillbaka efter ett antal timmars fokuserat hackande av kod. Livet är omväxlande även i jobbet, vilket jag älskar!

Senast på måndag ska vi till kandidatutbildningens alla deltagare lämna in två saker: en insändare eller debattartikel plus ett svar på någon annans. Det senare har jag avslutat, skrevs häromkvällen, och den förstnämnda blir i mitt fall en artikel.

Ämnet är IPRED, EU-direktivet som lagrådet nu har tittat närmare på och lämnat sitt förslag till regeringen. I mina ögon finns det enormt många brister och risker med förslaget, som känns helt felriktat. Så småningom kommer texten om "Privatpolislagen" även här på bloggen, men först ska vi titta på den gemensamt i gruppen och därefter ska jag naturligtvis försöka få den publicerad.

Det kan naturligtvis uppfattas som kontroversiellt för en blivande folkpartistisk politiker att redan innan karriären är påbörjad gå emot partiets främste talesman i frågan, rutinerade Johan Pehrson, men det är ju också en del av politiken - att profilera sig, att tänka själv, att våga stå för sina åsikter oavsett partilinje. Det visade inte minst FRA-debatten nyligen.

Jag anser mig vara en modern människa som vågar tänka själv. Det hoppas jag kommer att ge utdelning även inom politiken så småningom.

Sista delen av sista inlägget denna historiska bloggdag tillägnas sjukvården, som jag tvingades använda mig av i går kväll (och i natt). Gårdagkvällen bjöd nämligen på rinkbandy, dessvärre med en aningen läskig skada som följd. Jag fick nämligen en skridskoskena över halsen och ett blödande jack. Tack och lov bara ytligt, men några stygn blev det på akuten i Linköping efter en timmes väntan.

Inte mycket att snacka om där, dessutom trevligt bemötande och bra personal rakt av. Om en vecka ska stygnen tas bort och då får jag för första gången stifta bekantskap med sjukvården i Mjölby kommun. Det ska bli intressant det också, inte minst med tanke på ambitionen att bli politiker. Då är det onekligen bra att veta hur saker fungerar i verkligheten.

Trevlig helg!