Löjligt "lokal" lokaltidning

Nog för att västra Östergötlands stora tidningselefant Corren stundtals kan vara varierande i avseende på kvalitet, men i dag har de nog ändå slagit någon form av humoristiskt rekord. Det roliga är att jag och min granne diskuterade de tunna och innehållslösa sommarnumren redan innan jag läste följande "nyhet"...


"Nyheten" finns även i nätversion här, men där framgår det inte att texten om utomjordingarna var en bildtext. Den framstår för övrigt nästan mer som ett skämt som någon sommarjobbare övat med, och sedan glömt att radera.

Kanske är det någon form av citat från ett känt litterärt verk, kanske är det ett skämt, eller kanske är det helt enkelt bara sommar på en lokaltidning. När en groddförsedd tomat får det här utrymmet i jämförelse med mycket annat kan man ändå börja undra vad som pågår på redaktionen... ;)

Nej, läs då hellre min senaste ledare "Vår tids don Quijote" i MVT om Försvarets kamp mot väderkv... förlåt, vindkraftverk. Jag har dock inte skrivit den tama texten om "Kan vi legalisera all kopiering av musik?" som inte kommer med några som helst kreativa svar eller lösningar.

Det är bra att ta upp ämnet, men då ska man åtminstone komma till någon vettig slutsats. En typisk idealsocialistisk "alla betalar fast inte alla borde betala"-lösning är inte bra, och skiljer sig i grunden inte från det tidigare systemet med kassettavgifter och annat larv.

Kan inte skivindustrin (observera, inte "artisterna") få folk att betala för sina varor (plastbitar) får de väl ändra på sitt beteende, inte lagstifta och kräva gräddfiler i årtionden. Nåväl, jag lär nog tyvärr få återkomma till den frågan framöver...

Alla lika, alla olika - Lex Amanda

Ibland kommer man i kontakt med människor som på ett eller annat sätt tillför en ny dimension eller ett nytt tankesätt i livet. Internet har en stor del i detta, eftersom människor som aldrig någonsin skulle ha mötts i "verkliga" livet (nåja...) kommer i kontakt med varandra.

Den människa som jag tänker ta upp i dag är Amanda Brihed som oförtrutet kämpar på för sin sak, som även berör många andra. Kanske är det framför allt inlägget "Mors dag, men inte för alla" som jag varmt rekommenderar för läsning, men det är också mycket mer än "bara" det inlägget. En delvis ny värld har öppnats, tack vare Amanda.

Problematiken kring frågor som exempelvis transsexualism är säkerligen tillräckligt stora för individerna utan att samhället ska lägga ännu större bördor, krav och bekymmer på den redan befintliga trubbelhögen. Inte minst därför är det positivt att se att allt fler engagerar sig i frågorna och att allt fler får upp ögonen för dem. Jag ska ärligt säga att jag är en av dem som inte har varit särskilt insatt tidigare, men jag är åtminstone på bättringsvägen.

Sorglig smutskastning

Jag känner mig manad att kommentera lite mer kring "Littoringate", det vill säga Sven-Otto Littorins avgång som minister och turerna däromkring. Den huvudsakliga reflektionen blir att smutskastningen tyvärr visar sitt fula tryne under en valkampanj, igen. Vi har sett det förr och det blir inte direkt mer smickrande för varje gång...

Den här gången är det S-tyngda Lena Mellin på Aftonbladet (ansvarig för publiceringen) som åtminstone till synes välförtjänt hamnat i rejält blåsväder. Skytte i SvD och Wolodarski i DN skyr inte de starka orden, inte heller bloggare som Kent Persson, Jonas Falk, Paul Linduist och Pär Johnson. Mellin är också polisanmäld för förtal, dock inte av Littorin. Än. Om han anmäler finns det stor chans att Mellin och Aftonbladet fälls.

Varför ska det behövas strunt av det här slaget över huvud taget? Varför är det icke-politiken som ska få ta övertaget över innehållet i politiken? För mig är det ingen tvekan om att kvällstidningarnas minst sagt tveksamma "journalistik" och deras tråkiga framgångar rent publicitetsmässigt har stor betydelse.

Ännu värre är att tendensen sprider sig till andra platser också - uppenbarligen har vissa problem med att fokusera på sitt eget i första hand. Ofta utgår insändare och inlägg från andras påstådda misslyckanden eller "felaktiga" åsikter, i stället för att framhålla sin egen vilja. Det är som att en åsikt inte är något värd om den inte utgår från en motpart.

Det är förvisso lätt att falla in i det träsket, men jag ska göra vad jag kan för att hålla mig därifrån. Kanske blir det till och med en insändare om just det här... den som lever och läser får se.

Hemma, härligt härligt!

Efter en underbart lång, skön och otroligt upplevelserik (nytt ord..?) bröllopsresa/smekmånad med min älskade och nyblivna hustru är vi nu sedan i måndags tillbaka i Sverige igen. Det är en enorm mängd intryck och tankar som har följt med mig hem i bagaget, utöver det rent fysiska.

Jag kan i varje fall konstatera att resan var mycket lyckad, precis som bröllopet och allt runt omkring, och vill passa på att även här tacka alla som var inblandade på ett eller annat sätt!

På måndag börjar jag jobba "på allvar" igen även om jag har tjuvstartat lite smått och det är roliga utmaningar och stora positiva förändringar som är på gång. Jag tänker inte gå in närmare på det, men det är härligt att få vara en del av framgångar!

I det politiska livet är det just på måndag exakt två månader kvar till valet den 19 september och det kommer naturligtvis också att prägla min tillvaro den närmaste tiden. Det är en hel del som ska göras på olika plan med framtagning av kampanjmaterial i tryckt och digital form, utdelning och naturligtvis också personliga möten.

Att missa almedalsveckan kanske kan förefalla vara en dödssynd för en person som aspirerar på att vara politiker under ett valår, men det har ärligt talat varit ganska skönt. Jag har aldrig varit på plats på Gotland under denna vecka förr och har därför inga egna erfarenheter av den, men jag tror att det kan vara en fördel för mig också på något vis. Hur som helst har jag följt veckan sporadiskt framför allt via SvD:s hemsida och noterat uppbrända pengar (både fysiskt och budgetmässigt), vallöften och diskussioner av olika slag. Littorin-historien har naturligtvis också fått sin uppmärksamhet, men jag måste säga att min bedömning i dagsläget är att Aftonbladet inte har all smutstvätt ren... men det är i grunden deras problem och deras sak att ta tag i.

Från och med nu ska jag, trots att jag åkt på en släng av sjukdom på andra sidan jorden där det är vinter, framöver blogga mer intensivt än under de senaste månaderna. Det behöver väl i och för sig knappast förtydligas, men jag gör det ändå. Jag ska göra vad jag kan för att bidra till att Folkpartiet och Alliansen får fortsatt förtroende både i kommun, landsting och riksdag!